Sunday 8 November 2009 photo 1/9
|
Om bland tusen stjärnor någon enda ser på dig, tro på den stjärnans mening, tro hennes ögas glans. Du går inte ensam. Ditt hjärta ska gro av drömmar, annars är hjärtat armt. Jag fryser av dina händer. När du ler blir jag varm av dig. Du är glädjen som allting tänder och ångesten på min stig.
Kärleken är så förunderligt stark, kuvas av intet i världen. Rosor slår ut ur den hårdaste mark som sol över mörka gärden. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter.
Du kom som en vind, men vad bryr sig en vind om förbud? Du kramade mig ömt, jag borde stannat därvid: du var ju en annans, blott lånad en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad.
Sorgens ord dödar ingen. Det är ordlösheten som dödar. Talande lever vi, stumma dör vi. Lyssna då till min röst, en arm låga som lyser på grottans väggar. -Ingen är här, ingenting är att frukta så länge orden finns och lågan lyser.
Kärleken är så förunderligt stark, kuvas av intet i världen. Rosor slår ut ur den hårdaste mark som sol över mörka gärden. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter.
Du kom som en vind, men vad bryr sig en vind om förbud? Du kramade mig ömt, jag borde stannat därvid: du var ju en annans, blott lånad en kväll i syrenernas tid och gullregnens månad.
Sorgens ord dödar ingen. Det är ordlösheten som dödar. Talande lever vi, stumma dör vi. Lyssna då till min röst, en arm låga som lyser på grottans väggar. -Ingen är här, ingenting är att frukta så länge orden finns och lågan lyser.