April
Monday 1 November 2010 photo 1/1
|
Jag tänker tillbaka på oss, på det på det som vi hade.
Som med tiden bara försvann, och spolades bort.
Jag förstår inte hur allt det här gick till, det gick så fort.
Vi har delat så mycket tillsammans, nästan allt.
Det fanns ingen som förstod mig som du, och du fanns alltid där.
Du var som min drog, jag var beroende av dig.
Jag såg upp till dig, du var världens klokaste, du hade alltid dom
där peppande orden, som man alltid ville höra.
Jag berättade allt för dig, jag visste att jag kunde lita på dig.
Du var helt oslagbar, det fanns verkligen ingen som dig.
Jag trodde att vi alltid skulle hålla ihop, för jag skulle inte klara mig utan dig.
Men med tiden så förändrades allt, vi gick olika vägar.
Jag tänkte på dig ofta, och det gör jag fortfarande.
Det kommer aldrig finnas någon som är så speciell för mig som du faktiskt är.
Så många gånger som du har fått mig att orka även fast jag bara har velat skrika rakt ut.
Du tror säkert att jag har gått vidare nu, och glömt dig.
Men det kommer jag aldrig att göra, du är fortfarande speciell, tro det eller ej.
Tiden förändras inte, det är vi som förändras, men..
Nothing can separate us, not even death.
Som med tiden bara försvann, och spolades bort.
Jag förstår inte hur allt det här gick till, det gick så fort.
Vi har delat så mycket tillsammans, nästan allt.
Det fanns ingen som förstod mig som du, och du fanns alltid där.
Du var som min drog, jag var beroende av dig.
Jag såg upp till dig, du var världens klokaste, du hade alltid dom
där peppande orden, som man alltid ville höra.
Jag berättade allt för dig, jag visste att jag kunde lita på dig.
Du var helt oslagbar, det fanns verkligen ingen som dig.
Jag trodde att vi alltid skulle hålla ihop, för jag skulle inte klara mig utan dig.
Men med tiden så förändrades allt, vi gick olika vägar.
Jag tänkte på dig ofta, och det gör jag fortfarande.
Det kommer aldrig finnas någon som är så speciell för mig som du faktiskt är.
Så många gånger som du har fått mig att orka även fast jag bara har velat skrika rakt ut.
Du tror säkert att jag har gått vidare nu, och glömt dig.
Men det kommer jag aldrig att göra, du är fortfarande speciell, tro det eller ej.
Tiden förändras inte, det är vi som förändras, men..
Nothing can separate us, not even death.
Annons
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/andrealundgren/476235345/
Visa toppen
Show footer