August
Friday 19 October 2012 photo 1/1
|
Jag åkte 60 mil för dig,
och jag stannar
För du kan fortfarande få mig,
hur lätt som helst
Jag är en slav under dig,
som lindad runt ditt finger
Och jag tror inte ens att du vet det.
_________________________________
Det är som något osynligt mellan oss.
Så mycket har vi gemensamt, men inget vågar vi nämna.
Vi vet, men vi vet också ingenting alls.
Vågar en som jag chansa?
Jag vågar tydligen slänga mig ut i ett främmande liv,
med hoppet och drömmarna.
Men hur ska jag bemöta allt,
när du är den jag kämpar för nu,
och varken du eller jag, vill bryta barriären?
Allt är vackert,
men vackrast skulle det vara
om jag inte såg från insidan av detta fönster.
Snälla någon, slå det i tusen små bitar.
__________________________________
Återfall, du återfall.
Faller åter, åt det som
biter, det som tär.
Det som får mina ondsinta monster,
till både hugg och skall.
Annons
Visa toppen
Show footer