Jag blir tokig om jag inte får vara utomhus när solen skiner

Är det någonting jag lärt mig under de snart två år jag bott i lägenhet så är det att jag har ett otroligt behov ljus och av att vara ute.

Jag är uppväxt i villa. Jag är van vid att kunna springa direkt ut i en trädgård, att kunna blocka blommor och bär runt knuten och att kunna ligga och sola ostört när helst vädret tillåter. Jag är van vid att ha gott om plats för eventuella upptåg, och att kunna pyssla med stora som små projekt utan att behöva ta alltför mycket hänsyn till omvärlden. Men framför allt är jag van vid att kunna gå ut och in som jag behagar, och det saknar jag något oerhört.

Jag har så länge jag kan minnas varit känslig för den så välbekanta "vinterdepressionen". Jag blir trött, omotiverad och ledsen under den mörka delen av året. Jag har lärt mig att jag måste ut och ta vara på de få ljusa timmar som ges varje dag för att jag ska kunna fungera som jag önskar.

Men detta behov av ljus och av frisk luft har blivit ännu mer markant sedan jag flyttade till Norrköping. För här har jag inte längre möjlighet att kliva ut och in som jag vill, och jag har bara en liten balkong till mitt förfogande om jag inte vill behöva samsas om utrymmet med andra människor. Och nu när jag jobbar som jag gör, och alltså sover bort stora delar av dagarna, känner jag genast hur ångesten kryper sig på och hur jag verkligen mår dåligt av att jag missar så många ljusa timmar. Så en dag som idag, då solen lyst starkt från en blå himmel hela dagen, och jag faktiskt råkar vara ledig, så bara måste jag få vara ute. Efter att jag varit till affären så tog jag därför med mig en bok och en filt och gick ut och la mig på gräsmattan mellan husen. tack och lov är det ganska lummigt i vår ände, så jag får vara hyfsat i fred i alla fall. Jag ville aldrig gå in för det var sååå varmt och skönt!



Jag längtar verkligen till den dag då vi kan flytta till villa. Det finns liksom inga alternativ, jag bara måste ha ett hus, kosta vad det kosta vill. Dels för att JAG behöver det, men också för att jag vill ge mina barn möjligheten att springa barfota ut och in om somrarna, utan att först behöva ta sig genom ett skitigt trapphus.