Jag ska resa nu

Gråt inte! Jag vet att du är ledsen, så luta dig mot min varma hals, jag lovar att stå alldeles stilla. Jag ska inte åka alldeles ännu. Än en stund finns jag kvar hos dig, en sista minut för att låta minnena påminna dig. Du kramar mig och smeker mig och ber mig, att snälla stanna kvar. Du säger desperat att jag måste bli frisk och hel nu. Men det är över nu, mina ben bär mig inte något mer, min tid är slut. Att springa igen är min högsta önskan, men att slippa lida betyder mer. Så om du kan skänka mig en sista vila, få sluta ögonen och för evigt sova, Så visar du hur stark din kärlek är. Vi hör båda bilen rulla in på gårdsplanen, gårdsplanen där vi påbörjat och avslutat så många ritter, så många minnen. Jag måste resa nu och jag är inte rädd, så var inte det du heller. Vi fixar det här, vi kan klara allt, du och jag! Jag kommer aldrig att försvinna, jag skall resa bort, till ett land som jag inte vet vad det heter, så du kan inte följa efter. Men där får jag vila, utan smärta, i solvarmt gräs och springa utan hinder, på klöverängar. Så låt inte tårarna rinna av sorg, låt de rinna av lycka, du och jag har varit vi i ett helt liv. Jag kommer inte att finnas för att trösta dig nu, inte heller för att hälsa dig välkommen något mer, men när du känner den mjuka ljumma vinden om sommaren, den som blåser över alla stigarna där jag en gång bar dig Då ska du känna mig, en varm mule mot din kind, som inte längre känner smärta.

Tollic <3

<3 älska tiderna!