May
Sunday 6 June 2010 photo 1/1
|
I need some time to breathe
Den här dagen fick allting att kännas så himla meningslöst. Som att ingenting hade spelt någon roll, det händer ingenting ändå de ända är att jag kommer få en massa skit för det efteråt.. (som att jag inte redan fått nog med det redan)
Jag har fått en stämpel här, den kommer finnas med mig länge.
Jag vill flytaa, det åste inte vara långt bort, typ .. Skulle mer än gärna tillbaka till Mölndal.
Det är inte helt omöjligt, hade jag fått chans att jobba lite mer hade jag haft pengar så det räcker till hyra osv.
Mamma, jag tror inte du inser hur jävla illa det är.
Men jag ska en gång för alla försöka förklara .. Fattar du inte nu så kan vet jag inte vad jag ska säga.
Jag har ingenting kvar här, jag har typ 2 riktigt bra vänner kvar, alla andra snackar skit så fort jag vänder ryggen till. Så fort dom får chansen.
Jag ser hur folk tittar snett och viskar på stan, jag är varken blind eller dum.
Jag vet vad dom säger mer.
Det finns inga ord för det som hände, det är obeskrivligt.
Om du bara visste hur mkt jag ångrar att jag ens åkta dit, att jag inte bara sket i det.
Men hur skulle jag kunna veta?!
Innerst inne känns det som att det var itt egna fel, som att det var rätt åt mig som var som åkte dit.
Jag kan inte vara kvar här, jag dör hellre.
Mamma, jag har förlorat alla mina vänner i kampen mot rättvisa, jag gjorde det jag trodde var rätt.
Men nu idag när jag sitter och skriver det här så undrar jag om det verkligen var de rätta.
Mamma, snälla hjälp mig bort, hjälp mig få glömma, hjälp mig få leva.
Jag orkar inte tänka mer, när jag gick från polisen idag så tappade jag lusten till allting.
Kände att det är ingen idé längre, jag kan lika gärna ge upp.
Det finns ingen mening att fortsätta.
Det spelar ingen roll vad ni tycker för det är vad jag själv tycker som spelar roll!
Det finns ingen gista alls just nu.
Var i skolan fem minuter, sa att jag inte kommer imorgon sen gick jag igen.
Allting känns så.. sjukt patetiskt.
Vissa säger glöm det, gå vidare.
Men jag blir ju påmind om de varje gång jag går utanför dörren. Folk som snackar, när jag stöter på killen osv.
Gaaaaah ._.
Flickan ligger kvar på marken, spyr och gråter, känner sig så äcklad.
Den här dagen fick allting att kännas så himla meningslöst. Som att ingenting hade spelt någon roll, det händer ingenting ändå de ända är att jag kommer få en massa skit för det efteråt.. (som att jag inte redan fått nog med det redan)
Jag har fått en stämpel här, den kommer finnas med mig länge.
Jag vill flytaa, det åste inte vara långt bort, typ .. Skulle mer än gärna tillbaka till Mölndal.
Det är inte helt omöjligt, hade jag fått chans att jobba lite mer hade jag haft pengar så det räcker till hyra osv.
Mamma, jag tror inte du inser hur jävla illa det är.
Men jag ska en gång för alla försöka förklara .. Fattar du inte nu så kan vet jag inte vad jag ska säga.
Jag har ingenting kvar här, jag har typ 2 riktigt bra vänner kvar, alla andra snackar skit så fort jag vänder ryggen till. Så fort dom får chansen.
Jag ser hur folk tittar snett och viskar på stan, jag är varken blind eller dum.
Jag vet vad dom säger mer.
Det finns inga ord för det som hände, det är obeskrivligt.
Om du bara visste hur mkt jag ångrar att jag ens åkta dit, att jag inte bara sket i det.
Men hur skulle jag kunna veta?!
Innerst inne känns det som att det var itt egna fel, som att det var rätt åt mig som var som åkte dit.
Jag kan inte vara kvar här, jag dör hellre.
Mamma, jag har förlorat alla mina vänner i kampen mot rättvisa, jag gjorde det jag trodde var rätt.
Men nu idag när jag sitter och skriver det här så undrar jag om det verkligen var de rätta.
Mamma, snälla hjälp mig bort, hjälp mig få glömma, hjälp mig få leva.
Jag orkar inte tänka mer, när jag gick från polisen idag så tappade jag lusten till allting.
Kände att det är ingen idé längre, jag kan lika gärna ge upp.
Det finns ingen mening att fortsätta.
Det spelar ingen roll vad ni tycker för det är vad jag själv tycker som spelar roll!
Det finns ingen gista alls just nu.
Var i skolan fem minuter, sa att jag inte kommer imorgon sen gick jag igen.
Allting känns så.. sjukt patetiskt.
Vissa säger glöm det, gå vidare.
Men jag blir ju påmind om de varje gång jag går utanför dörren. Folk som snackar, när jag stöter på killen osv.
Gaaaaah ._.
Flickan ligger kvar på marken, spyr och gråter, känner sig så äcklad.
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/b-b-bella/460817035/
Visa toppen
Show footer