January
Monday 9 May 2011 photo 1/1
|
ETOLOGIUPPGIFT
Etologi är läran om djurens beteende. Vissa beteenden är medfödda och vissa är inlärda. I detta avsnitt kommer vi att beröra olika djurbeteenden, varför de har uppkommit och hur beteendet är anpassat till djurets livsstrategi och livsmiljö (ekologi). Vi kommer även att prata om vad djuret i fråga har för, för- respektive nackdelar med dess olika beteenden och hur dessa påverkar djurets fitness.
Målen som berörs är följande:
• kunna planera och genomföra fältstudier och experimentella undersökningar, tolka dessa samt redovisa arbetet både muntligt och skriftligt.
• ha kunskap om struktur och dynamik hos ekosystem.
• ha kunskap om arvsmassans strukturer samt förstå sambanden mellan dessa och individens egenskaper och beteende.
• ha kunskap om betydelsen av organismers beteenden för överlevnad och reproduktiv framgång.
• ha kunskap om naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling.
För att nå upp till en G-nivå ska du undersöka och samla information om följande (se även betygskriterier på sista sidan). Lämnas in som skriftlig, vetenskaplig rapport (skriven på dator, enligt rapportmallen), tillsammans med källförteckning & källkritisk reflektion.
Inlämning: Syfte, frågeställningar och ett utkast av din tänkta metod ska visas upp fredag v.17 för handledning och feedback. Den slutgiltiga rapporten ska lämnas in den 9/5 kl. 23:59
Inledning
1. Välj ett djur som du är intresserad av och som du har möjlighet att studera. Ange det svenska namnet och det latinska namnet på organismen. Ge en kort klassifikation; rike, släkte, familj och art. Här beskriver du också viktiga begrepp, grundläggande teorier och fakta kring djurets naturliga ekologi och etologi utifrån litteraturen. Ta upp sådant som är relevant för arbetet och som läsaren behöver veta för att förstå rapporten och dina resultat.
2. Beskriv syftet med undersökningen samt de frågeställningar som du söker svar på.
Genomförande
3. Planera och utforma din undersökningsmetod. Undersökningsmetoden ska beskrivas utförligt så att läsaren kan upprepa försöket. I metoden ingår utformandet av ett iakttagelseschema där följande finns med: utseende & ekologisk förklaring (ex. djuret har vassa tänder, förklaring: är ett rovdjur).
Du ska även studera 3-4 olika typer av beteenden som förekommer hos djuret, beskriva och notera hur ofta beteendet utförs, vid vilka tidpunkter, vem det riktar sig mot.
Ex. revirbeteenden, flockbeteenden/ensamlevande, jakt- eller annat födosöksbeteende, försvarsbeteende, fortplantningsbeteende, ungar, hygien t.ex putsning, kommunikation etc. Observera och studera ditt försöksdjur vid minst 3 olika tillfällen enligt din metod. Tänk på miljö- och andra yttre faktorer som kan påverka beteendet och dina observationer. Tänk på vetenskapligheten när du bestämmer hur du ska utföra dina observationer (vilken metod du ska använda, när, var och hur du ska observera djuret) för att få ett så tillförlitligt och exakt resultat som möjligt. En bra genomtänkt metod är nyckeln till ett gott resultat!
Resultat
4. Fyll i ditt iakttagelseschema och redogör för resultaten av dina beteendeobservationer. Sammanställ gärna dessa i form av tabeller och diagram så att resultaten blir så lättöverskådliga som möjligt!
5. Välj minst 2 av de beteenden du observerat hos djuret. Beskriv dessa beteenden och hur de används, dels utifrån litteraturen, dels utifrån dina egna observationer.
Analys
6. Ge biologiska t.ex beteendeekologiska förklaringar till varför beteendet ser ut och utförs som det gör, hur du tror det påverkar djurets fitness, överlevnad, konkurrens, reproduktionsförmåga.
7. Kommentera och ge biologiska förklaringar av likheter och skillnader mellan hur beteendet beskrivs i litteraturen och vad du faktiskt observerat.
8. Reflektera över eventuella felkällor och hur du tycker arbetet gått.
Slutsatser
9. Vilka slutsatser drar du av undersökningen? Hur väl överensstämmer syfte och frågeställningar med resultat och slutsatser? Vad har du lärt dig?
Förslag på djur som kan studeras:
Hundar, katter, hästar, kor, får, svanar, gäss, fiskmåsar, gräsänder, skator, kråkor, stadsduvor, myror, spindlar, älgar, sälar etc.
Tänk på att välja ett djur du har möjlighet att observera ordentligt, vid flera tillfällen & under längre perioder: Ex. ett husdjur, i Slottsskogen finns djur att observera helt gratis likaså Sjöfartsmuseets akvarium. Andra tips är Universeum, Borås djurpark, eller Nordens ark.
Hjälpmedel: iakttagelseschema och metodbeskrivning, penna, papper, matsäck och kanske en kikare.
För VG/MVG-nivå ska även följande frågeställningar diskuteras i din analys:
1. Kommentera djurets fysiologiska anpassningar till sin naturliga livsmiljö och hur dessa anpassningar kan kopplas till djurets olika beteenden.
2. Diskutera för- & nackdelar (ekologiska, evolutionära, genetiska) med några av djurets beteenden och ge evolutionära förklaringar till varför vissa beteenden gynnats/missgynnats i det naturliga urvalet.
3. Finns det beteenden som har, eller troligtvis kommer att förändras på grund av förändrade livsvillkor?
4. Ge exempel på hur djuret har anpassats till andra organismer (samevolution) och diskutera vilka beteenden du anser har varit mest fördelaktiga för artens överlevnad och reproduktiva framgång.
5. Reflektera över eventuella felkällor, metodens inverkan på resultatet, jämförelser med teori etc. Föreslå gärna förbättringar och nya frågeställningar som skulle kunna undersökas.
Betygskriterier
Godkänd
Du planerar med handledning upplägg och metod samt genomför den undersökande uppgiften enligt instruktion och med en acceptabel innehållsnivå.
Du drar enklare slutsatser, utvärderar och diskuterar resultaten med hjälp av mig, läraren.
Du redogör för huvuddragen i uppgiftens frågeställningar utifrån några biologiska teorier om t.ex etologi, evolution, ekologi.
Du använder några biologiska begrepp, teorier och modeller som du mött i undervisningen för att beskriva beteendets betydelse för organismens överlevnad och reproduktion (fitness).
Du skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten (språkmässigt, följer mallen för en vetenskaplig rapport, källkritik, metodik).
Väl godkänd
Du formulerar egna frågeställningar, planerar och genomför etologiundersökningen med viss handledning.
Du tolkar resultaten utifrån dina frågeställningar och teorier inom etologi, ekologi och evolution och drar faktabaserade slutsatser utifrån detta.
Du använder biologiska begrepp och modeller för att förklara beteendeekologiska fenomen och samband, samt tillämpar dem på dina egna observationer.
Du belyser och diskuterar styrkor och svagheter med undersökningsmetoden och dina resultat.
Du följer rapportmallen, använder referenser och källor på ett korrekt sätt.
Mycket väl godkänd
Du tillämpar ett naturvetenskapligt arbetssätt i planerandet av din metod, i genomförandet och analysen av etologiundersökningen.
Du tolkar resultaten och värderar dina slutsatsers giltighet och rimlighet utifrån biologiska teorier, dina frågeställningar och din metod.
Du jämför resultaten från dina egna observationer med det som sägs/skrivs om ämnet i teorin och diskuterar biologiska förklaringar till likheter och skillnader.
Du använder och sätter samman kunskaper inom ekologi, evolution, genetik och etologi till en helhetsbild.
Du belyser och diskuterar styrkor och svagheter med undersökningsmetoden och dina resultat, samt ger konkreta förslag på förbättringar och nya frågeställningar.
Tänk även på följande!
• Bokför dina källor noggrant och ange referenser i texten. Du ska använda minst 4 olika källor (varav en är kursboken) till ditt arbete. Använder du källor på nätet gäller följande: Ge inte bara webbadressen utan tala om vem som skrivit dokumentet och fundera på hur trovärdigt källan är och hur du ställer dig till informationen.
• Tänk på att vara noggrann i utformandet & upplägget av din undersökning, d.v.s. i valet av metod. Tänk också på att beskriva metoden noggrant i din rapport! Ta även upp styrkor och svagheter med metoden & reflektera över hur valet av metod påverkat resultatet.
Att skriva en vetenskaplig rapport (rapportmall)
Försättsblad
Försättsbladet är det första som möter dig som läsare. Försättsbladet ska innehålla:
• Titel på arbetet
• Författarens/författarnas namn
Försättsbladet kan även innehålla:
• Datum vid slutförandet av rapporten
• Kontaktuppgifter till författarna
• Vem rapporten är avsedd för t.ex. namnet på läraren
• En bild som är relevant för arbetet
1. Inledning och teoretisk bakgrund
1.1 Bakgrund
Varför gör du den här undersökningen, var har arbetet utförts, hur lång tid har det tagit samt lite reflektioner kring arbetet.
Ta också upp den teori som är relevant för att kunna förstå arbetet. Här kan du t.ex. ta upp och beskriva etologisk teori kring de beteenden du ska studera, relevanta fakta och teorier kring försöks objektet (djuret), dess ekologi osv. I andra sammanhang ska t.ex viktiga matematiska formler som kommer att användas för att räkna fram olika storheter från de mätningar man har gjort presenteras.
1.2 Syfte
Vilket är syftet med laborationen?
1.3 Hypotes och frågeställningar
Här skriver du vad du tror kommer att hända. Gissningen ska vara väl underbyggd av teorin som du t.ex hittar i boken. Här formulerar du de frågeställningar som du söker svar på genom undersökningen.
2.Genomförandet
2.1 Materiel
Vilken materiel har du använt för att kunna genomföra undersökningen/laborationen?
2.2 Laborationsuppställning/försöksuppställning
Rita en skiss eller ta ett fotografi över laborationsuppställningen. Beskriv upplägg/förutsättningar för arbetsgången.
2.3 Arbetsgång
Redogörelsen för arbetsgången ska vara klar och tydlig. Jämför med ett matlagningsrecept. Läsaren ska kunna upprepa försöket utifrån beskrivningen.
3. Resultat
I detta avsnitt presenterar man sina resultat (utan att kommentera och förklara dem). Detta ska ske med hjälp av tabeller och diagram där detta är lämpligt. Tabeller och diagram ska ha tydliga hänvisningar i den löpande texten samt innehålla separata tabeller och diagramtexter (se nedan). Försök göra denna del så lättöverskådlig som möjligt!
4. Diskussion och analys
Här för man ett resonemang kring undersökningen och reflekterar över det man har kommit fram till i arbetet. Hur väl överensstämmer syfte, resultatet och slutsatser? Blev resultatet det förväntade och fick du svar på dina frågeställningar?
Vilken betydelse har resultatet, vilka konsekvenser får det, stämmer resultatet med vad som sägs i teorin osv.
4.1 Felkällor
Utvärdera även din metod, dess styrkor, svagheter och ge förslag på förbättringar. Det är viktigt att komma ihåg att man alltid bör vara kritisk mot sitt eget arbete och aldrig dra slutsatser som man inte har tillräckligt med stöd för.
4.2 Slutsats
Diskussionen och analysen leder slutligen fram till en (ibland flera) slutsatser. Dessa ska i princip besvara syftet med arbetet och de frågeställningar man presenterat i inledningen och skrivs ofta i punktform.
Källförteckning
Skrivs alltid på en egen sida. Källförteckningen skrivs enligt följande mall:
• Författare,
• årtal,
• sedan följer något av alternativen:
o bokens titel (kursiverat) följt av förlag
o titel på artikel, tidskriftens namn (kursiverat), årgång och sidhänvisning
o titel på konferensbidrag, konferensen namn (kursiverat), årgång och sidhänvisning
• ISBN-nummer (om detta finns)
Källor från nätet kan ges på formen:
• Titel på sida,
• Adress (hela adressen)
• Datum och tid, då källan användes
Referenser
I den löpande texten refererar du till dina källor. Inom naturvetenskapen görs detta enligt följande exempel; Densiteten hos vatten är alltid störst vid temperaturen +4°C (Henriksson, 2006). Författarens efternamn och årtalet då texten publicerades.
För källor på nätet anger du adress och datum t.ex. (www.naturvardsverket.se, 100521).
Referenser anger du alltid när du påstår något konkret, anger en siffra eller annat värde, beskriver fakta, teorier etc.
Att tänka på
Diagram, tabelltexter, figurer och bilder
Till varje tabell, diagram, figur eller bild ska tydliga separata texter finnas. Syftet med texterna är att underlätta för läsaren. Följande regler gäller:
Tabeller
Tydlig hänvisning i den löpande texten samt tabelltext OVANFÖR tabellen som talar om vad tabellen visar. Har du flera tabeller ska dessa numreras från 1 och uppåt. Ett bra sätt är att till exempel numrera med rubriknummer och därefter tabellnummer; exempelvis tabell 3.1.2 om tabellen kommer som nummer 2 under rubriken 3.1.
Diagram
Tydlig hänvisning i den löpande texten även här samt en separat diagramtext UNDER diagrammet som talar om vad diagrammet visar. Axlarna ska dessutom vara tydligt märkta så det framgår vad dem står för. Numrering av diagrammen sker på motsvarande sätt som tabellerna.
Figurer – Bilder
Även figurer och bilder ska skrivas enligt bestämda regler. Figurer och bilder följer samma princip som diagrammen.
Annons
Visa toppen
Show footer