May
Saturday 13 August 2011 photo 62/134
|
61
ALEX
Jag var så glad för Emmas och Toms skull, det här var ju vad de ville, och mycket mer!
I alla fall, nu ikväll hade killarna bestämt dejt (!) vid 20 tiden, eftersom de förmodligen skulle jobba så länge. VI skulle fixa ordning oss och sen åka till respektive restaurang för att möta upp dem. Rätt romantiskt att mötas offentligt enligt mig…
Jag hade ringt och frågat min lilla "gummibjörn" ( som jag kallade honom) vad han skulle ha på sig, och svaret var enkelt, en svart lite sliten, men ändå klassisk skjorta och vanliga stuprörsjeans och lite accessoarer såklart då;). Då valde jag något liknande; en svart halvlång klänning till knäna ungefär och svarta höga pumps.
-Är du klar?? Hör jag Emma ropa från "deras" rum. Förresten, hade vi verkligen Flyttat in hos dom, våra pojkvänner?....Det kändes inte alls som så!
- Jaadå! Själv? Ropar jag tillbaka då hon kommer i dörröppningen. Hon har på sig en röd slimmad klänning (eller ett linne?) som också går ungefär till knäna. Under det, slitna tights/strumpbyxor, något som hon älskade.
- Japp! Jag messar Tom att vi åker, vad snygg du är förresten! Är det inte klänningen från Ellos? Kan inte jag få låna den någon gång? Hon pratade stup i kvarten….
- Emma! Emma, luuugn! Okej? Det kommer gå bra…Du behöver inte prata stup i kvarten! Stackars Tom…suckar jag och hon skrattar.
- Haha, okej då…men jag är bara så nervös, jag har ju typ aldrig varit på dejt….säger hon nervöst när vi går ut till parkeringen och spanar efter våran taxi.
- Ta det lugnt, inbilla bara att det är ni två… det försöker jag göra…säger jag och ler mot henne. Men när kommer den?!
- Är det inte…Nej, det kan det inte vara…mumlar Emma i samma stund som en limousin kommer körandes emot oss.
- Neeej, du skojar….säger jag och tappar nästan hakan av det jag nyss såg! Och ja, den stannar precis vid våra fötter och en chaufför kommer för att öppna till och med (!).
- Så…Emma "Älskling", du ska till Grand Elysée Hamburg, och Alexandra "sötnos" ska till Leonardo Hotel Hamburg Stillhorn, något damerna undrar över? Frågar chauffören i en högtalare.
- Ehm…nej….säger vi tveksamt i kör.
- Okej…då får ni ha en trevlig resa. Champagne finns att dricka, ta för er och ha en trevlig kväll! Säger han.
-Oj! Det var väldigt….börjar jag.
- förstklassigt? Gissar Emma. Jag skrattar och tar ett champagneglas.
- Japp! Skål nu! Säger jag och skrattar. Några minuter senare sitter jag utanför restaurangen i bilen och dörren öppnas plötsligt av chauffören. Fansen hade tydligen fått reda på att vi skulle ut ikväll…De stod precis vid ingången, men jag ignorerade dem, jag såg bara En person, den som stod framför mig, Min älskade Bill.
BILL
Jag var nära att börja gapskratta av lycka när jag såg paret som nyss varit så blyga och inte ens velat kolla varandra i ögonen, nu höll varandra i handen…Men de var ju fortfarande lite blyga, allt kunde ju inte försvinna på en millisekund…
Vi käkade lite pizza innan vi myste tills jag och Alex däckade i soffan. Tom och Emma hade redan gått upp….
Dagen därpå hade vi några intervjuer, och sen efter alla dem, skulle vi till studion för att fixa lite med det kommande albumet. Sen hade vi även bestämt att vi skulle gå på dejt, enskilt, med tjejerna på kvällen, för att börja lära känna varandra lite mer, tänkte vi. Senare kanske vi till och med kunde gå på dubbeldejt…? :D
De två första intervjuerna handlade bara om USA turnén. Men sen på de kommande 3 intervjuerna, då de frågade Tom om Emma, sade han bara:
-Vi har rett ut det hela nu, och allt är bra. Och det är jag glad för, för jag vill bara ha henne i min närhet! Det får mig och intervjuaren nästan att fälla en tår. Tom var inte expert på kärlek, men alla förstod mycket väl vad han menade…
Och tillslut, efter den långa arbetsdagen och efter att jag fixat till mig, så åker jag till restaurangen med taxi, för att hålla en så låg profil som möjligt, men jag märker att det inte går, då jag ser folkmassan utanför restaurangen. Jag får vänta i kanske 10 minuter innan en limousin kommer och ställer sig framför oss.
-Är de dem? Frågar chauffören. Han hade varit snäll att stanna på plats…
- Japp! Tack så mycket!! Säger jag och nästan springer ut. Tjejernas chaufför öppnar bildörren och våra ögon möts. Jag är nära att tappa hakan i backen, trots att det inte var någon balklänning eller någon galaklänning, men på henne satt allting som en smäck, hon passade verkligen i Allt!
- Wow! Älskling…utbrister jag och tar hennes hand och hjälper henne ut.
- Ska du säga…ska vi gå in…? Frågar hon och jag nickar.
- Gud….det känns ju nästan som att gå på röda mattan…suckar hon.
- Känns det jobbigt? Frågar jag oroligt. Jag ville verkligen inte att hon tycker det var obehagligt, för vi kunde ju smyga in bakvägen….
- Nejdå, det går bra sötnos…säger hon när vi kommit in. Vi får ett bord rätt långt bort. Fansen drog sig bort såsmåningom, polisen var till och med tvungna att komma… Vi sätter oss ner och får nästan direkt menyn.
- Hmm…Jag tror jag tar kycklingsalladen! Säger hon plötsligt och ler stort.
- Samma här sötnos! Fnissar jag och hojtar till kyparen som tar emot beställningarna.
- Så…jag vet vilken sorts musik du gillar, förmodligen vilken maträtt du gillar, vad finns det mer? Frågar jag lite flörtigt. Hon fnissar till.
- Mycket du…säger hon ganska ärligt.
- Så….berätta om dig själv…! Säger jag och ler vänligt. Hon lägger huvudet på sne och jag omfamnar snabbt hennes händer.
- Jag kan ta det först, om du vill…säger jag och ler. Hon ler varmt mot mig och jag börjar sakta men säkert berätta lite om min barndom, och hon blir såklart lite chockad när hon hör det jag säger.
- Men hjälp! Fy, älskling….börjar hon.
- Det gör inget älskling, det var flera år sedan…säger jag bara. Men jag tror jag berättat min historia nu?....säger jag sen och kollar uppenbart på henne när maten kommer.
- Efter maten…jag vill inte förstöra aptiten…säger hon och försöker skratta. Jag ler lite snett och äter lite snabbt upp den goda salladen och beställer efterätt innan hon börjar berätta. Hennes historia var också hemsk. Men det som var bra var i alla fall att hennes pappa mådde bättre, men såklart att hennes mamma mådde sämre…Och nu hade jag också förstått hur Alexander måste känna det som. Han måste vara helt förstörd. Som jag och Tom när vi var små…Men lite hopp i allt mörker hade hon allt lyckas fånga. Men det hoppet fanns inte innan jag kom in i hennes liv, vilket var något jag nästan började gråta över.
- Menar du verkligen att jag förändrade ditt liv så? Frågar jag när efterätten kommer med kaffe. Jag har en klump av gråt i halsen.
- Jaa…utan dig, Tom och Emma skulle jag nog inte klarat av det här….säger hon och ler tacksamt. Nu brydde jag mig inte om pressen utanför fönstret. Jag böjde mig fram och kysste henne passionerat då det blixtrade till som om det vore självaste nyår….
I alla fall, nu ikväll hade killarna bestämt dejt (!) vid 20 tiden, eftersom de förmodligen skulle jobba så länge. VI skulle fixa ordning oss och sen åka till respektive restaurang för att möta upp dem. Rätt romantiskt att mötas offentligt enligt mig…
Jag hade ringt och frågat min lilla "gummibjörn" ( som jag kallade honom) vad han skulle ha på sig, och svaret var enkelt, en svart lite sliten, men ändå klassisk skjorta och vanliga stuprörsjeans och lite accessoarer såklart då;). Då valde jag något liknande; en svart halvlång klänning till knäna ungefär och svarta höga pumps.
Vi käkade lite pizza innan vi myste tills jag och Alex däckade i soffan. Tom och Emma hade redan gått upp….
Dagen därpå hade vi några intervjuer, och sen efter alla dem, skulle vi till studion för att fixa lite med det kommande albumet. Sen hade vi även bestämt att vi skulle gå på dejt, enskilt, med tjejerna på kvällen, för att börja lära känna varandra lite mer, tänkte vi. Senare kanske vi till och med kunde gå på dubbeldejt…? :D
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/465797111/
Visa toppen
Show footer