Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
En kväll i musikens tecken tillsammans med min livskamrat.
Paraplyer fick man inte ta med sig och konfiskerades innan man fick komma in på området.
Undrar om bajamajorna står kvar när man springer 400 meter längd också? Praktiskt om man skulle vara nervös under loppet och få dålig mage.
Gentlemännen hade specialvarianter som var ganska vackra och mycket väl hade kunnat fungera som konstverk i vilken park som helst.
Cissi och Nour hade sexualundervisning och ska enligt uppgift ha varit roliga.
Sedan spelade Emil Jensen som är lite Claes Erikssons-pillemarisk med sina parafrastexter och små träffsäkra iaktagelser om livet. Rolig, säker och sympatisk var han minsann.
Karro var nöjd och popcornen var många.
Karro har ett stort hjärta.
Sedan var det dags för kvällens höjdpunkt(för mig): Miss Li! Vi stod allra längst fram och njöt av denna tajta orkester.
Svängigt, intensivt, glatt, enkelt, svårt, ALLT!
När det gäller att ge allt när man sjunger och att verkligen få till det i rätt tonart hamnar hon några klasser över de flesta. Det finns ju an
Den här cymbalen har defenitivt mått bättre.
Publiken kunde också sjunga visade det sig.
Vackra men opraktiska scenskor.
Det var några fler än bara jag och Karro.
Efter Miss Li kom det någon Lars och ville köra några låtar.
Han var väl okej, men behövde lite hjälp för att komma igång på riktigt.
Till slut så ryckte han upp sig lagom till att han slutade spela. Nästa gång borde absolut Lasse vara förband till Miss Li.