August
Friday 12 December 2008 photo 2/3
|
Glasblåsarens Leonardo
jag saknar dig så att det gör ont.
en natt som denna, när snön kommer sakta, och jag inte kunde sova brukade du å jag gå långa promenader. alltid skulle du busa i snön som en liten idiot :')
man kunde prata med dig om allt! även om du inte kunde svara tillbaka så lyssnade du, utan att avbryta. och såg du att man vart ledsen så tröstade du allt vad du kunde! slickade sönder en i ansiktet :') du kom alltid springandes med viftandes svans till dörren när man kom hem.
folk kan inte förstå hur man kan sakna ett djur så fruktansvärt mycket, men för oss var du knappast ett husdjur, du var en familjemedlem precis som oss andra!
det har gått ungefär 6 månader sedan vi tog beslutet att låta dig vila i fred, LEO drabbades av cancer i magsäcken vilket gjorde att han blev dålig snabbt och chanserna för överlevnad var ytterst små.
Mamma, pappa å simon åkte iväg med honom för att avliva honom. Jag klarade inte det, såfort pappa sa de i telefonen så började jag gråta. jag hade aldrig klarat va i det rummet när det hände! jag försökte låtsas som om han fortfarande skulle komma till dören när jag kom hem!
Jag saknar dig så att ögonen tåras.
<3
Mamma, pappa å simon åkte iväg med honom för att avliva honom. Jag klarade inte det, såfort pappa sa de i telefonen så började jag gråta. jag hade aldrig klarat va i det rummet när det hände! jag försökte låtsas som om han fortfarande skulle komma till dören när jag kom hem!
Visa toppen
Show footer