May
Tuesday 3 February 2015 photo 1/1
|
Små hestar redo för äventyr! Hämtade Lisa vid bussen med hästtaxi - enda pluset med att ingen skottat här hemma är att man kan vara ute på vägen med pållarna utan att de halkar och dör. Fiona var pigg och glad och superduktig. Hon fick dra ut vagnen ur höförrådet åt mig för jag orkar inte själv i snö, uppförsbacke utanför och som sats står man på fuktiga brädor. Hon var superduktig och vagnen var ute på ett kick med en hästkraft.
För övrigt så accepterade hon att backas hela vägen in mellan skacklarna idag också, annars har hon tyckt att det varit jobbigt och vi har fått mötas halvvägs genom att jag "parkerar" henne och drar fram vagnen till henne istället. Stolt matte! Fröken fick ton med beröm under hanteringen och körningen och det kändes allmänt härligt. Lite yr fortfarande men det är mer hanterbart idag och jag har till och med kunnat skriva lite på min bok (LYCKA) så det känns bättre. Fast jag hade förstås föredragit om den tog sitt pick och pack och drog dit pepparn växer. Jag avskyr att den påverkar mina tankar också genom att sega dem och den gör mig lättare förvirrad. Nåväl. That's life I guess.
Jag hade tänkt skriva något mer men det försvann i förvirringen, haha. Och försöker jag komma på det så flimrar och blixtrar det bara i skallen, hm. Varför inte liksom? Min häst är söt i alla fall. Jättesöt. Och bäst.
För övrigt så accepterade hon att backas hela vägen in mellan skacklarna idag också, annars har hon tyckt att det varit jobbigt och vi har fått mötas halvvägs genom att jag "parkerar" henne och drar fram vagnen till henne istället. Stolt matte! Fröken fick ton med beröm under hanteringen och körningen och det kändes allmänt härligt. Lite yr fortfarande men det är mer hanterbart idag och jag har till och med kunnat skriva lite på min bok (LYCKA) så det känns bättre. Fast jag hade förstås föredragit om den tog sitt pick och pack och drog dit pepparn växer. Jag avskyr att den påverkar mina tankar också genom att sega dem och den gör mig lättare förvirrad. Nåväl. That's life I guess.
Jag hade tänkt skriva något mer men det försvann i förvirringen, haha. Och försöker jag komma på det så flimrar och blixtrar det bara i skallen, hm. Varför inte liksom? Min häst är söt i alla fall. Jättesöt. Och bäst.
Visa toppen
Show footer