har tänkt lite på sistone. och kommit fram till det att... det är nog fan så. faktiskt. att oavsett hur mycket man än vill, och hur mycket man än hoppas för en del människor, så kommer de aldrig klara hela vägen fram. de kommer hoppa av halvvägs eller undvika eller helt enkelt ge upp. och det är synd, verkligen. men vissa är helt enkelt inte cut out to do what they think they are. säger inte att jag är det, jag menar jag har inga svar eller så, vet inte hur det ser ut om två år eller så. men skulle nog fan säga att jag är mer säker på en del saker än en hel del andra jag känner. vissa kommer helt enkelt inte klara det. simple, really. det sorgliga är att det är nog smågrejer som kommer bli deras fall så att säga. ta sig tid, försöka lite mer, uttrycka sig lite mer, våga lite mer, och så vidare. det är inte så svårt, faktiskt. men att göra det där lilla extra. det verkar vara jävligt svårt.
betyder inte att jag inte hejar på dom, det gör jag. men jag kommer inte bli förvånad den dagen det visar sig att det inte går.

det är bra att folk har drömmar dock. men det skulle inte skada om de gjorde lite mer än de gör at the moment för att förverkliga dem.

en av dessa personer är med i bild, haha.

Annons

The photo has no tags

April 2011