December
January 2008
Nyårdagen gick jag och Lina med några från hostlet för att bada i en å. På vägen dit paserade vi en grotta som kallades Cueva del Tigre.. hans som tog oss dit s
och här badar jag....
och här badar Lina.
Det här var verkligen en så himla fin plats. Sånna man egentligen inte tror finns på riktigt. Sådanna där kryphål som man ska ta sina vänner och bara chill
Men sen kom alla andra vi gick dit med och jag blev folkskygg och fann mig ett eget lite hål...
Ok. Här ser ni Roraima och dess systerberg som två ljusblå skuggor i horisonten. Alltså dem vi kom hit för att bestiga. Mycket mystiskt händer där uppe och det va
Trek 2! Mot Roraima! Här ser ni Linda, österikaren Rob (under vårt givna alias "Tysken") och britten Darin.
Jag hittade konstig röd/rosa lavar på vägen, spänande och kanske lite mystiskt.. jag vet inte..
.. och flitiga myror...
Lina och the road to Roraima.
Linda var skeptisk till Mystic tours snack om UFO och annat märkligt som tydligen försegår där uppe...
bomull som indianerna gör hängmattor av. Tänk om de kunde gjort en till mig... lite mycket begär kanske.
Basecamp ett! Här skulle vi sova sista dagen.
Vi blickar bakåt lite.. här har vi alltså redan gått och det ni ser på mitten av bilden är där vi var på föregående bild.
Här går alla möjliga åldrar av folk. Vanligtvis görs den här treken på 6 dagar. Vår elitgrupp gjorde den på 5 dagar. Lätt match!
eliten tog sig över floden utan problem.
Vår guid Haime och Linda in walking action.
Lina i form av en röd ballong och Darin. Roraima ser ni där framme.
Natt nummer ett! Snart middag! Då har jag redan badat länge i floden vi nyss gått över. Det var skönt, men Darin här drogs med av strömmen och skada tummen. Man ka
FRUKOST! Vi hade tre bärare som bar all mat åt oss. Sjukt! De hade så mycket otympligt med sig, som ketchup i glasflaskor.. med motivationen "las turistas les gusta... " (jag blev s&
Berget brevid Roraima (som syns på bilden) är alltså ett negativt laddad berg. Hit görs inga trekingar längre efter det att en kille spårlöst försvunnit och
Lina är som pigg och munter som vanligt när hon få gå långt, länge och snabbt!
en vacker bild tagen av Linda..
ett, två tre... pose!
väl framme vid väggen tappat jag modet lite, "Hur fan ska vi komma upp!" tänkte jag tyst för mig själv.
Visa toppen
Show footer