April
May 2009
här är min polare Rei på fruktbaren och hans människa.
här har pelikanen störtdykt ner för fisk. En aktivitet som jag noggrant studerat hela min resa utan att sluta att imponeras. Bia berättade senare för mig att den vanligaste d&
sen bar det av till Santa Rosalia och på vägen dit såg jag mycket fint och insåg också, med enorm nervositet och spänning att jag snart skulle ut på detta hav.
beach och hej tjejen fick lockigt/vågigt hår.
man inser att man är i tropiken. Art Kristin?
By night.
Första morgonen på båten, fortfarande i hamn.. spännande, exhalterad, rädd, nervös, lycklig och pirrig. Allt på samma gång.
massor a pelikaner på rad.
let me represent Balaena.
dagen gick, de andra sov för all evighet så jag lästa länge i solen på däck.
jag fashinerades av dessa fiskar.. haha.. allt som är större än en aborre ger mig skräck och pirr i magen och jag ska ut med kaskelotter...
Fabiola, här packar vi båten med mat.
Manolo och Laura och all frukt och grönt! Yay!
Santa Rosalia var en av de finaste urbana platser jag besök.. alla hus var som en saga för mig.
...
...
...
...
...
Manolo och hydrofonen.
Laura
Manolo utan hydrofonen.
Första solnedgången.
Första middagen blev lite suddig men så jävla god dock, Fabiola var ju en hejjare på det där med att laga mat.
första nattpasset fick jag se soluppgången.
Visa toppen
Show footer