Det var skönt, naivitet. Kommer inte ihåg känslan. Det oförberedda, det avslöjande, karaktärsförändringarna var tredje dag. Barndomen, I suppose, fast man kände sig jävligt vuxen. Man gled genom livet eftersom man skolkade från tekniklektionerna och utan minsta problem klarade sig på barnbidraget varje månad. Levde bättre än nu.

(Frihet under ansvar. Jag hatar det jävla uttrycket.)

Jag är inte bitter. Jag gillar att flytta hemifrån och tjäna ihop brödfödan, supa bort mina egna pengar, shoppa med bättre samvete än när man tiggde pengar från päronen. Jag vill vara oberoende, det är nice. Om jag kunde skulle jag gärna försörja halva min vänskapskrets. Pengar är makt, vare sig du gör av med dom själv eller ger dom till någon annan. Folk glömmer att du tar upp deras tidning när dom tappar den, folk glömmer inte en gåva i form av pengar.

Hmm. Haha. Ja, det var väl det.