May
Sunday 24 June 2007 photo 6/6
|
Nu börjar det ordna upp sig här. Jag tror jag tittar upp från avgrunden en stund, trots smärtsamma påminnelser om gårdagens möte med dig. Trots att vissa inte kan låta bli att lägga sig i, och bara spyr galla över mig. Trots att ni inte vill ha med mig att göra längre, så skiner solen idag. Det är något bättre än det här som är på väg åt mitt håll, jag känner det nu. Det är inte meningen att det är dig jag ska anförtro mitt liv åt. Det är inte du som är lösningen på mina problem, du bara föder nya. Kan du aldrig tala för dig själv? Kan du aldrig säga direkt till mig, öga mot öga, att du inte vill vara nära mig mer? Att du aldrig mer, i hela ditt liv, vill prata hemligheter eller se mig i ögonen igen? Att jag aldrig mer får slänga upp dörren till ditt rum mitt i natten, eller ropa ditt namn av ren glädje när jag ser dig? Jag höjde dig till skyarna, medan jag föll allt djupare ner. Det är slut på det nu. Vet att jag har sagt det förr, men nu är min gräns nådd. Jag kämpade för dig, för er, men det var inte värt det. Hade det varit det, hade du inte varit död för mig nu. Vi hade inte varit ett gammalt fotografi. -------------------------------------------------------------------------------- http://dillaan.blogspot.com
Annons
Visa toppen
Show footer