April
May 2007
första maj, godmorgon, frukost i tältet! (en klar fördel med att tälta nära hemmet).
inga sura miner!
jasså var det HÄR vi hade hamnat!
vi som var helt bombis på att vi hade slagit upp tältet i nån nationalpark eller nåt.
snopet!
kommer inte så noga ihåg vad jag gjorde idag, men jag plockade iaf ihop en skiva till sandra, som samma dag flaxade ner till tyskland (skivan, inte sandra, hon är ju redan där).
lite oklart vad jag har gjort här mitt i veckan, men jag kollade iaf garanterat på black books.
och så kollade jag på sade-dvd:n också.
fönster som borde tvättas, men nu är det tyvärr så att min hemväxta klätterväxt har börjat trivas så väl i en av fönsterkarmarna, så
roadtrip-time! här syns den modiga besättningen på väg att borda sin ståtliga farkost.
(vivi åkte också med, men hon tog bilden)
tror knappt vi använde kartan iof, men det känns alltid tryggare.
and off we went!
(jag är den ende med kökort, så min lott var ganska förutbestämd)
hård, sammanbiten och med full kontroll.
och säkert skithäftig musik i bakgrunden. tänk sopranos-introt.
vi sitter längst baaaak, och vi är så glaaaadaaa!
jag lät lars tanka några gånger, så att han skulle få känna sig lite vuxen och delaktig.
it's good for morale!
här har vi skönheten, som vi lånade av thomas polare.
på sätt och vis var det ett mirakel att vi ens kom så här långt med den, men det visste vi inte D&Ari
yours truly. kapten på skutan.
sen var det dags för lunch! (eller middag kanske snarare? dags för FÖDA iallafall!)
eftersom vi ju faktiskt är ett kollektiv (kransenpunkarna, nu även kända som "kransen cockflyers"), så äts all mat på ett kollektivt sätt. "tallrikar är f&oum
sen kom vi iaf fram till resans mål: kalmar!
där fanns agnes, som var med och arrangerade en synth och trance-festival (såklart!?), som vi skulle hjälpa henne med. alla vi ä
fetsivalen var på lördagen, så nu gällde det att passa på och dricka så mycket som möjligt på fredagen, och klockan var redan mycket, så det fanns in
PANG PÅ!
lägg till en halv flaska jäger så är vi ombord!
på väg till nån slags buss som tydligen var bra för oss, så passerade vi vad vi antog var nån slags fritidsgård eller nåt, som var helt öde.
det visade sig dock att det där tydligen var agnes' stadsdels' centrum!
ja allt känns ju så litet när man kommer från en storstad.
ensamheten och tystnaden var MYCKET påträngande, så vi fick se till att väsnas ganska rejält för att inte bli livrädda.
en rolig grej med bussarna i kalmar är att de när som helst kan skita i att följa tidtabellen, och oftast inte komma alls, gärna inte ens två bussar på raken.
Visa toppen
Show footer