Friday 2 January 2009 photo 1/1
|
nu ska jag reda ut det här.
jag var kär, men inte längre. jag har aldrig trott på hela den här "loved-you-once-grejen" och bli kär från dag till dag men nu så hände det nog mig. jag var kär igår. idag är jag kall. iskall. men kan man egentligen säga att jag var kär på riktigt då? det kanske jag inte var. kanske bara allmänt kärlekskåt. kär i kärleken, ni vet. men kan man egentligen vara det? kär i kärleken. det sätter bara hjärnan i spinn. men vad var jag i så fall? för är man kär när det pirrar i benen när man ser någon? jag kunde ju fortfarande hålla mig ifrån människan utan att totalt knäckas. för när jag observerar andra, som vet att de är kära på riktigt, så klarar de sig inte utan varandra. och kan man vara kär på riktigt om den andra personen inte är kär tillbaka? det är kanske det jag upptäckt! att det är lönlöst, att jag bara ska ge upp. men då är man väl inte känslokall? då känner man väl i alla fall lite sorg? senaste gången kände jag en jädra sorg. så kanske var jag aldrig kär den här gången. för jag var verkligen kär förra gången. jag kanske bara har lurat mig själv och alla andra. så är det nog. och nu lovar jag att sluta älta, att sluta hänga efter den här människan. för jag tror han är trött på mig ut i fingerspetsarna och vill bara stycka mig med en högaffel. som när man jagar monster i gamla böcker, vet ni. thanks for reading and a happy fucking new year!
gröna äpplen är godast, förresten.
jag var kär, men inte längre. jag har aldrig trott på hela den här "loved-you-once-grejen" och bli kär från dag till dag men nu så hände det nog mig. jag var kär igår. idag är jag kall. iskall. men kan man egentligen säga att jag var kär på riktigt då? det kanske jag inte var. kanske bara allmänt kärlekskåt. kär i kärleken, ni vet. men kan man egentligen vara det? kär i kärleken. det sätter bara hjärnan i spinn. men vad var jag i så fall? för är man kär när det pirrar i benen när man ser någon? jag kunde ju fortfarande hålla mig ifrån människan utan att totalt knäckas. för när jag observerar andra, som vet att de är kära på riktigt, så klarar de sig inte utan varandra. och kan man vara kär på riktigt om den andra personen inte är kär tillbaka? det är kanske det jag upptäckt! att det är lönlöst, att jag bara ska ge upp. men då är man väl inte känslokall? då känner man väl i alla fall lite sorg? senaste gången kände jag en jädra sorg. så kanske var jag aldrig kär den här gången. för jag var verkligen kär förra gången. jag kanske bara har lurat mig själv och alla andra. så är det nog. och nu lovar jag att sluta älta, att sluta hänga efter den här människan. för jag tror han är trött på mig ut i fingerspetsarna och vill bara stycka mig med en högaffel. som när man jagar monster i gamla böcker, vet ni. thanks for reading and a happy fucking new year!
gröna äpplen är godast, förresten.
Comment the photo
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/experience/314091595/