När jag såg alla lyckliga, glada, förväntansulla och fria studenter tåga genom stan så kände jag hur fruktansvärt jag längtar ett år framåt från nu. Då är det min tur och jag vill verkligen börja på en ny kula. Försvinna från den här staden och en hel del av folket i den. Jag vill börja om, sätta foten på ett nytt ställe och lämna allting bakom mig. Jag vill inte påminnas och jag vill inte träffa människor och se platser som river upp allt gammalt. Det enda som skulle kunna hålla mig kvar är mina fantastiska vänner, ni är verkligen det bästa jag har, och en annan person som jag ser det där i, det där som alla ser i någon. Kärlek kallas det kanske? Men jag vet inte om jag orkar med det igen. Ibland önskar jag att jag aldrig varit kär, för då hade det inte blivit så fruktansvärt motigt nu. Iallafall, jag längtar till juni 2010. Då börjar jag på en ny kula och det ska bli så jävla skönt.

Du har så lätt att stampa sönder, när du väl fått in en fot
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Men en dag försvinner jag ur dina ögon
som en svår och jobbig grej

Annons

The photo has no tags

chrissenorling Mon 15 Jun 2009 19:52

en svår och jobbig grej är nog en av winnerbäcks finaste låtar.

FridaSoderlund Mon 15 Jun 2009 19:53

ja, och kanske den ärligaste också.

2 comments on this photo

July 2010