lördag 30 mars 2013 bild 1/1
![]() ![]() ![]() |
Vi blev tillfrågade att skriva en så kallad "solskenshistoria" till Hitta Kattens hemsida! :)
Jakob
Efter drygt tre år tillsammans kunde jag och min pojkvän äntligen flytta ihop i en fin trea, men det var någonting som fattades. Vi började fundera på att skaffa katt och hamnade efter en stund på hitta kattens hemsida. Vi kollade runt bland katterna som behövde hem och jag la speciellt märke till en f.d. gatupojke som hette Jakob. Min sambo ringde och vi kunde med hans mammas hjälp åka redan nästa dag.
Vi kollade på de olika katterna, men vi blev båda direkt förälskade i Jakob. När jag lyfte honom för första gången kändes det så rätt, och han var helt otrolig att hålla; han bara la sig bekvämt i famnen och tittade på mig. En vecka senare kunde vi äntligen hämta honom, och den saknade pusselbiten hade lagts på plats.
Han var väldigt försiktig i början och vågade inte göra nånting själv, utan bara följde efter mig och min sambo överallt. Han ville inte äta själv, så nån av oss behövde sitta med honom vid matskålen för att han skulle få i sig nånting. Han sökte hela tiden bekräftelse att han gjorde rätt, satte sig bredvid en och jamade försigtigt när han ville bli klappad och kom och berättade varje gång han gått i lådan. Han sov jätteoroligt på nätterna och jag behövde ligga och hålla armarna om honom för att han skulle kunna somna.
Nu har han varit här i lite dryg två månader och har anpassat sig bättre än vi nånsin hade trott och vi har verkligen blivit en riktig familj. Det är inte bara jag och min sambo som öppnat våra hjärtan, utan han har verkligen öppnat sitt hjärta för oss också. Han har blivit mycket mer självständig och klarar av att äta bra själv och är inte längre orolig på nätterna. Han började även visa sin busiga sida efter några veckor här!
Han lägger sig och somnar vid mitt ansikte varje natt, och när jag vaknar på morgonen så ligger han där och vill gosa. Han pratar jättemycket hela tiden; hälsar när han kommer in i rummet vi är i, säger till om han känner sig ensam, vill att vi ska leka mer eller vill smaka på det vi äter. Han är också helt otrolig på att lära, och har redan lärt sig både "sitt" och "vacker tass".
Varken jag eller min sambo kan föreställa oss ett liv utan honom nu och trots att han bara bott här i två månader så känns det som om vi haft honom för alltid. Eftersom vi inte vet hans födelsedag firar vi istället från dagen han kom in i vårat liv. Vi är oändligt tacksamma för vårat lilla busfrö som gjort vårt "hus" till ett hem.
/Hannes, Bålsta
Annons
FinaSabiina
lö 6 apr 2013 09:18
Vilken härlig historia. Han har verkligen fått rätt människor i sitt liv :)
1 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/gid3213502/513661249/