Previous dayMonday 18 June 2012 photo 1/4
|
Change
Only go away...
Kap 6
Plötsligt hör jag att det plingar på dörren.Jag reser mig upp,fortfarande med tårarna rinnandes men jag bryr mig inte. Liam sitter kvar,han har inte sagt ett ord sen han kom och jag har nästan glömt bort honom.När jag öppnar dörren känner jag genast igen den som står där.
-Otto
Flämtar jag och han nickar.Otto är sig lik,med sitt svarta hår perefekt stylat och sina blåa ögon.Han har ljus hud är och otroligt vacker.Tröjan smiter åt runt hans breda bröstkorg och han ser alvarlig ut.
-Snälla ge mig en andra chans,jag kommer aldrig att lämna dig mer
Jag vet inte vad jag ska göra.Jag ser i ögonvrån att Liam kommer upp i dörröppningen men innan jag hinner säga nåt kysser Otto mig.Jag ver inte vad jag gör,han är helt enekelt en mästare på att kyssas,mjuka smått fuktiga läppar,masserar mjukt mina.Jag vet inte vad jag ska göra,står där som förstenlad en sekund innan jag suckar.Äh vad fan!Tänker jag till sist och flämtar till och kyser honom ivrgt tillbaks.Jag flätar in fingrarna i hans hår och hansläppar blir ivriga och målmedvetna mot mina och hans händer glider neråt mot min rumpa.
*Liams perspektiv*
Det känns som nån sliter ut hjärtat ur bröstkorgen på mig.Jag är säker på att det är Otto som står där.Hon har inte berättat nåt,men jaghar klurat ut att nån bara har utrnyttjat henne och jag gissar att det är Otto.Otto som nu står här och kysser henne.Jag kan inte tro mina ögon.Jag älskar henne,och vill henne väl men den där Otto kommer såra henne.Det är jag säker på.
*Natalies perspektiv*
Det känns som jag har hittat hem.Till Otto,min Otto. Jag trodde han lämna mig men nu har han kommit tillbaks,till mig.Vi snubblar mot sängen,och innan jag vet ordet av är vi båda nakna.Han rör sig hestigt,upp och ner,men av nån anldening känner jag att nåt är fel.Så här var det förra gången också men då utnyttjade han mig bara.Han måste ha märkt att jag blivit tveksam för han pressar läpparna mot mitt öra och mumlar
-Du är så fin,det finaste jag har
Det är allt som behövs för att tveksamheten ska försvinna.Jag kysser honom ivrig,följer med i hans ryckiga rörelser.Efter ett tag blir det faktist skönt men just då slutar han.Han faller utmattat ner bredvid mig.Jag kryper upp mot hans bröstkorg,och han lägger armarna om mig.Vi ligger där flämtandes ända tills jag somnar.Jag sover djupt hela natten,och drömmer om absolut ingenting.När jag vaknar så snurrar jag runt för att komma när Otto igen,men jag känner ingen kropp mot min.Jag hör inga andetag,känner inte av att nån annan är i rummet.Jag sätter mig stört upp men ser att han inte här.Jag fattar vad som har hänt,men reser mig ändå, med falskt hopp om att han ska vara ute i köket.Men självklart är han inte det.Jag springer runt i rummen men hittar honom ingenstans.Jag faller ner mot sängen,kryper ihop till en liten boll och skakar av gråt.Varför gör jag alltid samma mistag?Borde fan göra en låt som hette Same Mistakes,och som handlar om hur dum och korkad jag är som aldrig lär mig.Jag ligger där i min mjuka söng,och gråter tills det känns som mina ögon ska trilla ut.
*Liams perspektiv mitt i natten*
Jag kliver upp ur sängen.Jag kan ändå inte sova så jag bestämmer mig för att ta en promenad.När jag öppnar dörren ser jag att den där Otto lämnar Natalies lägenhet.Jag visste det.Visste han han skulle lämna henne
-What you doing?
Frågar jag och han hoppar skrämt till.
-Ohh,uhhm I'll just take a little air
-No, you should leave her, right?
-No I....I
Stammar Otto och han ser påkomen ut.
-Go away you hurt her and I do not want to see you
Säger jag argt och han försvinner snabbt nerför trapporna...
Plötsligt hör jag att det plingar på dörren.Jag reser mig upp,fortfarande med tårarna rinnandes men jag bryr mig inte. Liam sitter kvar,han har inte sagt ett ord sen han kom och jag har nästan glömt bort honom.När jag öppnar dörren känner jag genast igen den som står där.
-Otto
Flämtar jag och han nickar.Otto är sig lik,med sitt svarta hår perefekt stylat och sina blåa ögon.Han har ljus hud är och otroligt vacker.Tröjan smiter åt runt hans breda bröstkorg och han ser alvarlig ut.
-Snälla ge mig en andra chans,jag kommer aldrig att lämna dig mer
Jag vet inte vad jag ska göra.Jag ser i ögonvrån att Liam kommer upp i dörröppningen men innan jag hinner säga nåt kysser Otto mig.Jag ver inte vad jag gör,han är helt enekelt en mästare på att kyssas,mjuka smått fuktiga läppar,masserar mjukt mina.Jag vet inte vad jag ska göra,står där som förstenlad en sekund innan jag suckar.Äh vad fan!Tänker jag till sist och flämtar till och kyser honom ivrgt tillbaks.Jag flätar in fingrarna i hans hår och hansläppar blir ivriga och målmedvetna mot mina och hans händer glider neråt mot min rumpa.
*Liams perspektiv*
Det känns som nån sliter ut hjärtat ur bröstkorgen på mig.Jag är säker på att det är Otto som står där.Hon har inte berättat nåt,men jaghar klurat ut att nån bara har utrnyttjat henne och jag gissar att det är Otto.Otto som nu står här och kysser henne.Jag kan inte tro mina ögon.Jag älskar henne,och vill henne väl men den där Otto kommer såra henne.Det är jag säker på.
*Natalies perspektiv*
Det känns som jag har hittat hem.Till Otto,min Otto. Jag trodde han lämna mig men nu har han kommit tillbaks,till mig.Vi snubblar mot sängen,och innan jag vet ordet av är vi båda nakna.Han rör sig hestigt,upp och ner,men av nån anldening känner jag att nåt är fel.Så här var det förra gången också men då utnyttjade han mig bara.Han måste ha märkt att jag blivit tveksam för han pressar läpparna mot mitt öra och mumlar
-Du är så fin,det finaste jag har
Det är allt som behövs för att tveksamheten ska försvinna.Jag kysser honom ivrig,följer med i hans ryckiga rörelser.Efter ett tag blir det faktist skönt men just då slutar han.Han faller utmattat ner bredvid mig.Jag kryper upp mot hans bröstkorg,och han lägger armarna om mig.Vi ligger där flämtandes ända tills jag somnar.Jag sover djupt hela natten,och drömmer om absolut ingenting.När jag vaknar så snurrar jag runt för att komma när Otto igen,men jag känner ingen kropp mot min.Jag hör inga andetag,känner inte av att nån annan är i rummet.Jag sätter mig stört upp men ser att han inte här.Jag fattar vad som har hänt,men reser mig ändå, med falskt hopp om att han ska vara ute i köket.Men självklart är han inte det.Jag springer runt i rummen men hittar honom ingenstans.Jag faller ner mot sängen,kryper ihop till en liten boll och skakar av gråt.Varför gör jag alltid samma mistag?Borde fan göra en låt som hette Same Mistakes,och som handlar om hur dum och korkad jag är som aldrig lär mig.Jag ligger där i min mjuka söng,och gråter tills det känns som mina ögon ska trilla ut.
*Liams perspektiv mitt i natten*
Jag kliver upp ur sängen.Jag kan ändå inte sova så jag bestämmer mig för att ta en promenad.När jag öppnar dörren ser jag att den där Otto lämnar Natalies lägenhet.Jag visste det.Visste han han skulle lämna henne
-What you doing?
Frågar jag och han hoppar skrämt till.
-Ohh,uhhm I'll just take a little air
-No, you should leave her, right?
-No I....I
Stammar Otto och han ser påkomen ut.
-Go away you hurt her and I do not want to see you
Säger jag argt och han försvinner snabbt nerför trapporna...
Annons
Visa toppen
Show footer