February
Saturday 25 January 2014 photo 1/2
|
Change
Imagine Badboy Harry till @StillTheOne
Hoppas du gillar den.
~~~
Ett misslyckat försök till att lugna ned Harry gör att allt blev värre. Han höjer rösten en nivå högre än innan och ser mig stå skrämd på samma plats som jag gjort hela tiden. Harrys ord verkar aldrig ta slut, det tar en oändlighet. Men när han får slut på ord, lägger han energin på att hitta åtminstone ett föremål som skulle kunna tänkas flyga runt i rummet utan att göra någon skada. En kudde ligger fri på soffan intill våra tillfälliga platser och Harry tar genast chansen innan jag hinner reagera.
"Har-", jag pausade, "Please, just stop it Harry!" En hög sväljning hörs från min hals mitt ut i det ensamma rummet där endast vi står. Han tar tag i en till kudde och slänger den mot mig. Lyckligtvis siktar han inte på just mig direkt, utan bredvid. Dock finns det ingen där, men Harry verkar inte bry sig. Han är arg, riktigt arg, men en nypa oro i det.
Hela grejen började med att jag egentligen skulle iväg till min kompis, så jag skulle missa konserten som killarna snart skulle uppträda. Harry hade sagt att jag kunde gå, men stoppat mig i sista sekund. Jag var tvungen att svika min vän, eftersom att jag inte hade haft något val alls. För någon minut sedan nu, höjde jag rösten och sade ifrån att jag faktiskt ville vara med min vän. Harry är väldigt stark och envis, och när det inte blir som han vill kan konsekvenserna bli jobbiga. Speciellt för mig, som är hans lilla "leksak". Fast på något sätt är det frestande av att se honom arg, då han spänner sina muskler när han kastar runt alla saker.
"You stupid little girl. You think you can just come and say you’re leaving the building without permission? I don’t think so, nu-uh." De långa och förvånansvärt smala benen klev mot mig, kroppens händer utsträckta efter mina.
"W-well, uh, y-yeah. And in fact, I’m leaving r-right now!" Jag ser i Harrys ögon hur han sakta förstår varför jag stammar fram orden. Snabbt ändrar min kropp riktning och försöker hitta vägen ifrån backstage. Men när jag hör fotsteg som börjar springa efter letar jag hastigt efter ett gömställe i hopp om att han inte ser vart jag tar vägen. Mitt gömställe blir en gång som efter en stund viker av. Men där tar det stopp.
Det har säkert gått ett par minuterar sedan jag svängde av, det finns en chans på miljonen att Harry vet var jag svängde av nu.
Jag förbereder mig precis för att sakta börja gå ut igen. Andningen går sakta och tyst genom munnen när min kropp tar ett steg i taget mot hallen vid backstage igen. Men just då jag kikar runt hörnet grips jag av en snabb och häftig panik när jag står öga mot öga med Harry igen. Jag släpper min handväska och jackan faller till marken.
"Is this a game?" Harry flinar brett.
“No, just leave me alone. I’m not your toy, Harry, and I need to meet up with my friend! Let me go now." Ett irriterat men samtidigt skrämt ansiktsuttryck existerar på mitt ansikte när jag böjer mig ned för att ta mina saker igen.
"Or else?" Harry lyfter upp mig på fötter igen, vi möter varandras blickar. "I’ll leave you, for good. You can’t force me to love you", mumlar jag med en aningen osäkerhet. Även fast han är otroligt attraherande kan jag inte låta det ta över, jag måste få göra annat än att vara med honom.
"Oh, that won’t happen Elise. You’re all mine, you see. And that’s the way it will continue."
“GAAAH, you’re so annoying!"
“I know, and you’ll have to deal with that."
“But I DON’T want to!" Jag rör mig med snabba steg förbi honom, fast de stora och starka händerna föser in mig till hans famn igen. Mina ögon fälls ihop, jag vill inte se honom.
"No playing around here. I’m the one who’s in charge here. Alright Elise?" Ingen rörelse uppstod.
“Look at me when I’m talking to you, woman!" Viskar han våldsamt. Sakta öppnas mina ögon.
Jag får en tvingad och hård kyss av honom mitt på läpparna, som om han tror att jag ska fly. En känsla av behag sprids ändå inom mig när kyssen avbryts och våra blickar möts igen. För någon minut sedan skulle jag inte ens tittat, men Harry beter sig som om att han är min skyddsängel fast på ett tufft sätt.
"Stay backstage with someone until the concert’s over, and then we can go home."
“Oh, so now we have a home?" Flinar jag fram i en humoristisk ton. Ett förföriskt leende smyger sig fram på Harrys läppar.
"My apartment. You’re sleeping at my place today, understood?" Han suktar efter mina läppar. Jag nickar långsamt, han har någonting i kikaren inför ikväll. Och jag vet precis vad.
~~
Personligen tycker jag nog inte att det är en av mina bästa, but I tried c:
Annons
Anonymous
Sun 26 Jan 2014 21:01
Det var bra, tack <3
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/gid3409681/517245811/
Visa toppen
Show footer