För länge sedan, i sin ungdoms dagar, begav sig vår hjälte ut på en resa. Målet med resan var att finna sig själv, sitt levnadsöde. Han reste över berg och dalar för att nå sitt mål, Tibet.

Vår hjälte hälsade Dalai Lama med en bugning, Dalai besvarade den.

"Jag är en enkel Buddhistmunk, vars religion är vänlighet. Du vill veta vad ditt levnadsöde är förstår jag", sa Dalai Lama och fokuserade blicken på vår hjälte. "Ja, mitt levnadsöde är mitt mål med denna resa", sa vår hjälte, han vågade inte möta Dalai Lamas blick.

"Drömmar! Du ska komma ihåg att det kan vara stor lycka att inte uppfylla sina drömmar. För utan drömmar, vad är då livet värt? Lycka är inte något färdiggjort. Det kommer från dina egna handlingar. Dessa ord finns bara en i hela världen som kan ta till sig och förstå innebörden av dem".

"Jag förstår", sa vår hjälte och det gjorde han verkligen.

"Du ska nu resa hem. När du kommer hem kommer din mor bli sjuk och på sjukdomens 74 dag kommer hennes ande att lämna kroppen. Du kommer då att lida av svår depression och i 40 år kommer du leva i djup misär. Efter 40 år, på din mors dödsdag, kommer allt att vända. Du kommer leva i 40 år till, nu 40 år med framgång och all lycka du kan önska dig. Du kommer lämna denna värld som en frisk och klok man. Då har du upplevt allt från smärta till njutning, rädsla till kärlek", sa Dalai Lama och hämtade sedan andan efter en otroligt lång monolog.

Så vår hjälte vände hem.

Om en galen hund kommer springandes mot dig, spring!

Fortsättning följer...

Annons

The photo has no tags

February 2010