Sunday 26 December 2010 photo 1/1
|
Jag ser dig där du står,du fäller en svart tår,du bryter ut i gråt,jag kollar bara på...Du ser ju alltid mig,en mobbad saknad grej,som ser dig i sin värld,du finns alltid här,bland min egna värld.Du känner i dina tårr,hur jag kommer då,handen på din arm,läppar mot varann...Ögonen dom ler,gnistret är nog fel,för mig är du perfekt,men andras jävla skräck,som en fallen stjärna här,du tänder upp min värld,allting brinner ner,för du sa mer och mer.Du vet att jag är fel,mina drömmars fel,för mig är du allt,din hand så himla kall...Alla skriker ändå,men du kollar på,varje gång jag skriker så är det om dig...Varför lever jag så här!? Min patetiska värld...Det kvittar vad jag gör,mina känslor är för mörkt,ingen frågar någonsin varför jag ger dom samma skit,du ser upp till mig,men jag är ganska lik dig...Lever i en värld,full med besvär,det kvittar ju vad jag gör... Du blir aldrig min,jag ger upp hoppet mitt,du hittar mig en dag,förväntar dig hat...men jag ger dig en sak,som jag hoppas du har kvar.
Den här texten är till en vän eller kanske lite mer av en vän,du vet vem du är.
♥
Den här texten är till en vän eller kanske lite mer av en vän,du vet vem du är.
♥
Annons


Visa toppen
Show footer