August
Monday 3 January 2011 photo 1/1
|
It doesn't matter what day and never when you crave,'cause I'll be digging my grave,your looking at me,as I slowly bleed,in this deep forgotten hole called inside of me...You've got aint got no dreams,aint got no tease and you sure as hell haven't made any peace,but you linger on,through the dawn,looking for victims of your love afflictions,you fooled me once,almost twice,still a friend to me,I'm still dead inside...
Ja då så,då skriver man igen,inte för att nån bryr sig precis...Men ändå kommer nån ju göra det.För alla 'vet' ju hur det känns att bli glömd,lämnad eller ja ignorerad,som jävligt många är nuförtiden...Men då tänker man ju varför?Varför tar inte nån tiden på sig att fråga vad som är med dig,vad är det som gör dig så ledsen och deppig? Jo för att inte en enda jävel,som du kallar vän,tar den tiden,utan spelar med i allas 'perfekta värld' som man hoppas finns för alltid...Man kan inte tro att alla problem försvinner,man kan inte sitta och vänta,du gör nåt åt det själv eller låter allt falla ihop.Men så är ju vissa,själviska,paranoida och helt sinnesjuka på när det kommer till att skaffa eller ens att ha en vän som är där för bara dig...Ingen tror på sann vänskap,kärlek eller vänner nu,alla är upptagna i sinna liv att vara perfekt. Var inte en av dom som tror dom har ett dåligt liv,tänk på hur bra ni är och till sist vet när ni har rätt om det ni gör,för misstag stannar kvar i minnet,pågrund av vad du gör fel eller rätt. Men ingen bestämmer över någon,så ta inte det här som order,utan som hjälp,även ifall du tror att du inte behöver det,så gör du...Det här är inte bara till en av er utan alla,tänk,lev,skapa och ge världen nåt som den behöver,erat liv som en bra vän,pojkvän,flickvän eller vad ni nu än tycker...Ingen vill leva ett patetiskt,deppigt och ledset liv ensam,så ta och åtminstone försök bli lite bättre varje dag,man behöver inte vara dagens solstråle,men ge er själv hopp,så får ni det om och om igen...Tack.
Ja då så,då skriver man igen,inte för att nån bryr sig precis...Men ändå kommer nån ju göra det.För alla 'vet' ju hur det känns att bli glömd,lämnad eller ja ignorerad,som jävligt många är nuförtiden...Men då tänker man ju varför?Varför tar inte nån tiden på sig att fråga vad som är med dig,vad är det som gör dig så ledsen och deppig? Jo för att inte en enda jävel,som du kallar vän,tar den tiden,utan spelar med i allas 'perfekta värld' som man hoppas finns för alltid...Man kan inte tro att alla problem försvinner,man kan inte sitta och vänta,du gör nåt åt det själv eller låter allt falla ihop.Men så är ju vissa,själviska,paranoida och helt sinnesjuka på när det kommer till att skaffa eller ens att ha en vän som är där för bara dig...Ingen tror på sann vänskap,kärlek eller vänner nu,alla är upptagna i sinna liv att vara perfekt. Var inte en av dom som tror dom har ett dåligt liv,tänk på hur bra ni är och till sist vet när ni har rätt om det ni gör,för misstag stannar kvar i minnet,pågrund av vad du gör fel eller rätt. Men ingen bestämmer över någon,så ta inte det här som order,utan som hjälp,även ifall du tror att du inte behöver det,så gör du...Det här är inte bara till en av er utan alla,tänk,lev,skapa och ge världen nåt som den behöver,erat liv som en bra vän,pojkvän,flickvän eller vad ni nu än tycker...Ingen vill leva ett patetiskt,deppigt och ledset liv ensam,så ta och åtminstone försök bli lite bättre varje dag,man behöver inte vara dagens solstråle,men ge er själv hopp,så får ni det om och om igen...Tack.
Annons
Visa toppen
Show footer