För det som kändes jobbigt känns nu dubbelt så svårt Jag ska aldrig mer göra så jag känner såhär Jag svär om jag bara kan klara idag så ska jag ta mig i kragen och vara så glad För the botten is nådd. Hur långt kan man gå? Hur lågt kan man sjunka? Hur kasst kan man må? Kändes förjävligt innan men det börjar bli lite bättre nu min vän. Om jag tappar fästet och trillar ner ska jag klättra upp igen. Men jag lär ju mig aldrig av mina misstag. Min hjärna den står där brevid när det händer. Känns som jag hellre vill dö men vi får se hur det går. Tacka fan för mina polare har tålamod med mig, hade jag vart dom hade jag knappt tåla att se mig. Patetisk och ynklig, fy fan vilket liv. Jag duschar men samvetet, det sitter kvar. Deppig som jag är börjar jag tänka på annat, som gör mig ännu ännu ledsnare och jag är nästan förbannad. Men det som inte dödar mig blir jag ju starkare av. Så knasst man kan vara, ja man smäller av, och de ät knappt att man klarar sånna sämre dar innan det går för långt, nu är jag desperat. Man kan inte gå runt och skapa sina egna helveten.

Annons

The photo has no tags

jörgen Mon 17 Dec 2007 18:15

den e fö jävla go

1 comments on this photo

June 2010