Jag vill bara öppna mitt sinne.
Men inte ta upp detta minne.
Det var en underbar tid.
Men det är något jag inte nu vill röra vid.

Du gick vidare för länge sen det vet jag mycket väl.
Jag trodde jag hade det men har nog inte tagit farväl.
Hur kan jag gå vidare när ingen annan förstår?
Hur jag ser, känner eller mår.

Att titta tillbaka i spegeln gör mig svag.
Det är det ända jag inte behöver idag.
Perfekt var det ända ord jag på dig kunde sätta.
Saknar de kloka saker du för mig brukade berätta.

Jag vet att jag försöker för hårt just nu.
För att hitta någon som är som du.
Men jag vet att alla är olika.
Det är inget som går att överblicka.

Den är ond och den är härlig.
Kärleken ljuger och men är ärlig.
Den ignorerar och den fantiserar.
Den är där fast jag protesterar.

Varför måste jag jämföra allt med det som var?
Varför kan jag inte bara inse att jag det inte längre har?
Måste börja om ute som inne.
Jag måste gå vidare och ha ett öppet sinne.

Annons

The photo has no tags

April 2012