Så tomt,

så tomt i det hem som

inte längre känns som mitt

någonting fattas,

du fattas.

Du,

du som brukade vara överallt

med en energi få

förunnad

du finns inte kvar, borta

borta för alltid

kvar finns dina fotsteg på vårat,

repiga parkettgolv,

kvar finns soffan o kuddarna du slet sönder

kvar finns bilden av dig,

med öppen mun och huvudet på sne

Alla minnen,

åh alla dessa minnen, vackra som jobbiga, och

pälsen ifrån dig som har etsat sig fast

på möblemanget

dina utdöende andetag som fastnat på våra väggar

och min hornhinna

Du fattas mig,

som brukade invänta natten med mig

mina ögon gråter åt din orättvisa att dö ung,

hjärtat ler åt minnerna

alla dessa minnen

det enda jag har kvar av dig nu

[rädd att förlora]

Du luktade så gott, torkade mina tårar

med näsan nerborrad i din släta päls

[nu får jag själv torka mina tårar]

Du, som jag älskade dig,

älskling hur ont det än gör i mig nu

hur svår den bittra orättvisa verkligheten än är

skulle jag genomlida det allt igen

för dig.

Du, jag hoppas du har det bättre nu

du var speciell och jag,

är stolt och glad att jag fick vara en del av ditt liv.

Om du så bara fanns i ett par månader

så ska jag minnas dig tills mitt hjärta själv

slutar slå.

Tack älskling för att du berikade mitt liv

vila i frid

Din för alltid / matte

Annons

The photo has no tags

KalmarTrissan Wed 15 Oct 2008 10:37

ÅÅh va vackert!!

iamcess Wed 15 Oct 2008 10:38

Tack, jag skrev den en kväll när jag satt och tänkte på henne..Saknar henne..

2 comments on this photo

April 2009