Tuesday 13 October 2009 photo 1/1
|
Vem du än är, på dig lägger jag min hand på det att du må bli min dikt
Och viskar med mina läppar tätt intill ditt öra:
Jag har älskat många män och kvinnor, men jag älskar ingen högre än dig.
O, jag har varit slö och stum,
Rakt fram till dig jag skulle gått för länge sedan:
Om dig allena jag skulle talat, om dig allena jag skulle sjungit.
Allt vill jag lämna och gå och dikta hymner om dig;
Ingen har förstått dig, men jag förstår dig:
Ingen har gjort dig rättvisa - du har ej gjort dig själv rättvisa;
Alla har funnit dig ofullkomlig - endast jag finner ej ofullkomlighet hos dig
I min sång, hur stor och härlig kunde du ej bli!
Du har ej vetat vem du är - du har slumrat i dig själv hela ditt liv;
Med slutna ögon har du nästan alltid levat.
Vad du gjort, det vändes redan nu till hån.
Det hånet är ej du själv;
Bakom det och ini det ser jag dig ligga gömd;
Jag följer dina spår dit ingen annan följt dem.
Tystnaden, pulpeten, det skämtsamma uttrycket, natten, gamla vanor - om de döljer dig för andra, de döljer dig ej för mig
Det släta ansiktet, den ostadiga blicken, den orena hyn - gäcka de andra, så gäcka de ej mig;
Ditt sprättiga yttre, din dåliga hållning, dryckenskap, glupskhet, förtidiga död - allt detta lämnar jag åsido.
Ingen man eller kvinna äger gåvor som ej du också fått;
Ingen dygd eller skönhet bor i man eller kvinna som ej också bor i dig;
Och all den käckhet, allt det tålamod, som andra har, det har du även:
Ingen glädje väntar en annan som inte också väntar dig.
Vem du än är, var dig själv vad det än kostar!
Och viskar med mina läppar tätt intill ditt öra:
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/insertsmeknamn/416778182/