De finns överallt. De kan vara stora, de kan vara små. De kan vara diskreta, de kan vara allt som finns för tillfället.  De kan vara många, de kan vara få. De kan vara fina, de kan vara fula? Vad är det för något?

En katt? En bil? Ett flygplan? En människa?

Nej, eller jo, det kan det säkert, fast jag tänkte på kalhyggen. Man märker dem kanske inte först. De bara finns där, de är en del av naturen. Vi i min generation har vuxit upp med dem. Ingen bryr sig. Det är ett fenomen som alltid funnits och de måste finnas där för att skogen ska må bra!

Och så börjar man titta lite närmare. Hemma i sin egen hemtrakt. När man åker bil eller tåg eller buss. När man går på skogspromenader. De finns överallt! Man börjar fundera. Vad fanns här innan? Antagligen en odlad skog. Vad fanns före det? Antagligen ett hygge. Vad fanns före det? Antagligen en skog orörd av människohand, en skog med flera olika träd med flera olika åldrar varvat med döda träd som både står och ligger varvat med hundratals arter!

Och då börjar man fundera .... ska det verkligen vara en massa hyggen överallt?

Bilder från min bilddagbok. Kraftiga körskador på ett hygge i Götene. Dessa körskador lagar för att, enligt forskare, näringsämnen lakas ut och hjälper till att övergöda och förgifta vattendrag, samt frigöra en massa koldioxid.

There are more blog posts on this day (2)