Skuttande tankar

Mina tankar är som bollar som man kastar. De gånger jag har kontroll över dem vill säga. Då tar jag dem i handen, tar sats och kastar så hårt som det bara går. Och då kan det gå på två sätt. Om det bara är jag kan de fara hur långt som helst och till sist landar de utan energi och jag vet inte vad jag ska ta mig till för att sätta igång dem igen.

Eller så kan jag ha någon, som ett bollplank, som kastar tillbaka tankarna, fulla med ny energi, i ett nytt ljus. Det här sättet är något som jag tycker mycket om, och det är något som jag behöver just nu, men som är svårt ... för jag har inget bollplank. För tillfället.

En annan ska masa sig ut i solen och försöka driva igång andra tankar, som har med mina studier att göra. Jag måste plugga. Kanske det kan få mig att syssla med annat än långa kast. Jag tror det skulle behövas. Önskar jag kunnat kasta jättelånga bollar, till andra sidan Jorden minst. Men halvvägs har jag ingen nytta av energilösa tankar.

Nej nej, studies it is!

Slut på dina ord ... för nu .....

There are more blog posts on this day (4)