December
Show more 
Monday 24 March 2008 photo 14/37
|
BEDRAGEN
Du oroar dig inte för mig
Du vill bara att jag ska finnas kvar
För utan mig, finns inte vi, bara dig
Och medan du struntar i mig, har jag bara sorgen kvar
Jag minns när vi var små, och upptäckte hela världen
Det var du och jag, små fotsteg på färden
Vi växte upp tillsammans, händerna släppte aldrig taget
Vad vi än mötte, vi vann alltid slaget
Man skulle kunna tro, att vi föralltid hör ihop
Men du stack, och utan dig föll jag ner i en grop
Du är inte den jag trodde, var du någonsin det
Ser du mig inte längre, eller ignorerar du bara alltet
Jag minns inte ditt leende längre
Min hörsel sviktar, synen blir sämre
Du lämnade mig och jag dör
Jag är alldeles för skör
Va fint...du är väldigt duktig på att skriva! <33 förstår hur de är... eler samma sak har hänt mig..
Gud vad fint!<3
Du, jag skriver en bok om Nathaniel, skulle du vilja skriva dikterna "han" skrivit då? Skulle bli jätteglad <3
Den var finast <3
ily<3
12 comments on this photo
Visa toppen
Show footer