November 2007
förlåt, jag menade inte så.. jag orkar inte med de här mer.
Ett tankesätt som inte kan raderas ut, minnen som aldrig tycks ta slut. Varför hamnade jag här fr&a
*suck* nu sitter ja på datakunskapen i skolan o tråkar.. jag hatar betyg, ja kan väl inte rå för att ja e dum. Fast ja har funderat lite på de där. ja födde
Till slut kom beas plan ^^ fast hon klev typ av sist så vi trodde inte hon va med först :o hon kanske hade bestämt sej för att stanna i spanien :o vi vart asrädda! men till s
November... kanske att man skulle försöka glömma >< varför just november?? november e så mysigt, särskilt nu med snö o kallt o allting.. november, kalla novem
Efter den här bilden kommer lite citat ur berny påhlssons bok "Vingklippt ängel" som jag reagerade extra på...
Nej, ja tänker inte prata med er, det finns inga ord längre, jag tänker sluta prata helt. Det finns för mycket och därmed inget att säga. Det är för sent.
Att kalla antidepressiva mediciner för lyckopiller är helt fel. Man känner ingen lycka av pillren, men de hjälper en att känna något överhuvudtaget.
Mamma hittade min samling av rakblad när hon städade mitt rum och hon lade tillbaka dem i lådan, fast med en rosett runt.
ser ni min smärta? Känner ni den, hör ni den? Dela den med mig så slipper jag vara ensam för en kort sekund.