Thursday 4 March 2010 photo 2/4
|
du har säkert varit med om att vakna upp n måndag
tatt dej för skann å tänkt "ännu en sån dag..."
d gjorde jag i går jag klev upp mitt i en depp
å utan kärlek eller pengar med n hängande läpp
gick jag ut men vet ni vad som hände?
tro d eller ej men d var då som allting vände
därute i regnet bland fotavtrycken
fann jag 10000-lappar n 7-8 stycken
jag tog dom tänkte "alltid en tröst"
just som jag fick höra n klingande röst som sa "dej vill jag ha!"
"huh?" jag vände mej hastigt
å där stod hon visst e d fantastiskt
jag fick n kyss sen tog vi 1 plan
å hamna nånstans rätt så långt ifrån den här stan
vid n öppen eld å där vid lågan
så kom den oundvikliga frågan:
hur e d möjligt? man frågar sej gång på gång hur e d möjligt?
d var samma sak för mej jag var nere på botten
som om nästa steg skulle va schavotten
men jag masa mej ur sängen trött&svag
för å ändå konfronteras med ännu n dag
å utan förväntningar stod jag å hängde
döm av min förvåning då d plötsligt ringde
från min telefon vem kan d vara som vill tala med mej
jag tog luren å svara nån sa "hej minns du mej?
för 1 tag sen så gav du mej numret till dej"
jag sken upp som en sol för jag visste vem du var
hon som finns i mina tankar natt
som dag hon sa "jag l-skar dej"
å jag var inte sen å medge att det hela hade vänt från sorg till glädje
å d skedde så fort d var nästan löjligt
så man frågar sej själv hur e d möjligt?
hur e d möjligt? man frågar sej gång på gång hur e d möjligt?
tatt dej för skann å tänkt "ännu en sån dag..."
d gjorde jag i går jag klev upp mitt i en depp
å utan kärlek eller pengar med n hängande läpp
gick jag ut men vet ni vad som hände?
tro d eller ej men d var då som allting vände
därute i regnet bland fotavtrycken
fann jag 10000-lappar n 7-8 stycken
jag tog dom tänkte "alltid en tröst"
just som jag fick höra n klingande röst som sa "dej vill jag ha!"
"huh?" jag vände mej hastigt
å där stod hon visst e d fantastiskt
jag fick n kyss sen tog vi 1 plan
å hamna nånstans rätt så långt ifrån den här stan
vid n öppen eld å där vid lågan
så kom den oundvikliga frågan:
hur e d möjligt? man frågar sej gång på gång hur e d möjligt?
d var samma sak för mej jag var nere på botten
som om nästa steg skulle va schavotten
men jag masa mej ur sängen trött&svag
för å ändå konfronteras med ännu n dag
å utan förväntningar stod jag å hängde
döm av min förvåning då d plötsligt ringde
från min telefon vem kan d vara som vill tala med mej
jag tog luren å svara nån sa "hej minns du mej?
för 1 tag sen så gav du mej numret till dej"
jag sken upp som en sol för jag visste vem du var
hon som finns i mina tankar natt
som dag hon sa "jag l-skar dej"
å jag var inte sen å medge att det hela hade vänt från sorg till glädje
å d skedde så fort d var nästan löjligt
så man frågar sej själv hur e d möjligt?
hur e d möjligt? man frågar sej gång på gång hur e d möjligt?
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jonnastahlberg/446113718/