Monday 30 August 2010 photo 1/1
|
När hjärtat säger det ena.
Och hjärnan säger det andra.
När man vill, man vill med hela sitt hjärta.
Men man kan inte ta steget.
Man är kluven i två.
Och det är lätt att tappa bort sig själv.
Och man vet att det inte finns något rätt eller fel.
Bara ett bra och ett mindre bra.
Som att stå vid ett vägskäl.
Där båda vägarna skyms av dimman som omsluter de.
Och det enda man vet är varför man vill ta den ena eller den andra.
Men det hemska är att man inte kan vända om när man redan har börjat gå.
Vi har alla gjort val som vi ångrar.
Vad skulle vi se om vi fick se det andra valet vi inte valde?
Skulle det ha varit bättre? Eller skulle det ha varit sämre?
Fast det kanske ändå är bäst att vi inte får veta.
För det är våra val som gör oss till de vi är.
Det visar vad man står för och vad man tror på.
Det visar vilken väg vi inte valde att gå.
Och det visar vart vi har kommit ifrån.
Men ändå så står man där.
Med hjärtat i ena handen.
Och hjärnan i det andra.
Och man känner sig så, så hopplös.
Så frustrerad.
Så förvirrad.
Så fallen.
Så fast.
För man vill inte ångra sig efteråt.
Vi vill inte älta i det vi har valt för oss själva.
Vi vill vara stolta och veta att vi gjort rätt val.
Men det är just det. Vi kommer aldrig veta om det var det.
Ibland kan man inte hjälpa det.
Ibland så står man där med hjärtat och hjärnan i händerna.
Ibland så blundar man bara, kastar bort vettet.
Och går bara. Man går bara. Utan att se sig om.
Utan att tänka.
Utan att känna.
Utan att fälla en tår.
Utan att, aldrig någonsin, glömma.
Och hjärnan säger det andra.
När man vill, man vill med hela sitt hjärta.
Men man kan inte ta steget.
Man är kluven i två.
Och det är lätt att tappa bort sig själv.
Och man vet att det inte finns något rätt eller fel.
Bara ett bra och ett mindre bra.
Som att stå vid ett vägskäl.
Där båda vägarna skyms av dimman som omsluter de.
Och det enda man vet är varför man vill ta den ena eller den andra.
Men det hemska är att man inte kan vända om när man redan har börjat gå.
Vi har alla gjort val som vi ångrar.
Vad skulle vi se om vi fick se det andra valet vi inte valde?
Skulle det ha varit bättre? Eller skulle det ha varit sämre?
Fast det kanske ändå är bäst att vi inte får veta.
För det är våra val som gör oss till de vi är.
Det visar vad man står för och vad man tror på.
Det visar vilken väg vi inte valde att gå.
Och det visar vart vi har kommit ifrån.
Men ändå så står man där.
Med hjärtat i ena handen.
Och hjärnan i det andra.
Och man känner sig så, så hopplös.
Så frustrerad.
Så förvirrad.
Så fallen.
Så fast.
För man vill inte ångra sig efteråt.
Vi vill inte älta i det vi har valt för oss själva.
Vi vill vara stolta och veta att vi gjort rätt val.
Men det är just det. Vi kommer aldrig veta om det var det.
Ibland kan man inte hjälpa det.
Ibland så står man där med hjärtat och hjärnan i händerna.
Ibland så blundar man bara, kastar bort vettet.
Och går bara. Man går bara. Utan att se sig om.
Utan att tänka.
Utan att känna.
Utan att fälla en tår.
Utan att, aldrig någonsin, glömma.
Comment the photo
snälla, (a)
Allt stämmer till 110 % fattar inte hur du gör men det du gör är fantastiska texter! <3
Får man kopiera & skriva att det är du som skrivit ? (:
hur gör du igentligen? :P
så det blir så bra?:)
jag har försök hur länge som helst fast jag får aldrig orden på rätt plats :( men jaja man får försöka igen :P
men jag älskar dina texter (Y) =)
Skriver att den är skriven av dig? <3
man känner verkligen igen sig i det :)
du skriver med känsla <3
Att ångra någon man gjort leder inte till något bra. se det som erfarenhet istället. ångra möjligen det du inte gjort, det leder framåt och ger nyfikenhet på livet. (kloka ord från en gammal vis man) ;)
42 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/jramos/470704711/