Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Inleder dagen i Kuusamo med att tanka lite dyr finsk bensin så vi klarar oss till första Statoil-macken i Ryssland, där bensinen kostar ca. 5,30 kr litern för 95 blyfri.
Så är vi i Lappland! Men vi missar Polcirkeln, såg inte ens en skylt.
Visst är vi i Lappland - inte långt över gränsen ser vi renar.
Lite internhumor. Men nu är vi nära Ryssland.
Sista stoppet före Ryssland. Vi fotar lite, tittar över bilen, kollar att vi har alla dokument som behövs för att släppas in i det forna Östblocket nära till hands.
Redan i Finland börjar man se monument över Vinterkrigets och Andra världskrigets fallna soldater.
Första glimten av Ryssland måste förevigas. Där borta ligger det. Pulsen stiger; detta är spännande!
Nu är det nära!
Finska passkontrollen skymtas. Den ligger bara några hundra meter från Ryssland. Här måste man visa att man har giltigt visum till Ryssland för att få resa in i den finska gränszonen.
Väl genom finska kontrollen ser man snart gränsgatan mot Ryssland och första bommen av tre i ryska pass- och tullkontrollen. Där borta är Ryssland ... om några sekunder kör vi över gränsen.
Vi hade hört mycket negativt om de ryska vägarna, men detta börjar ju bra! Efter nästan 2 timmar i tullen kör vi äntligen på rysk landsväg. I gränszonen där man inte får stanna.
Efter några km på fin asfaltväg och den första pass- och passagerarkontrollen inne i landet kör vi över den välkrattade ryska gränszonslinjen. Snart är vi i Ryssland "på riktigt". Stilig och
Men strax efter gränszonen slutar asfalten. Vi börjar ana vad som komma skall. I början är det dock fin grusväg.
Efter 2 timmar i tullen och många intryck blir det dags för första kisspaus i Ryssland. Vi ser mängder av blåbär - här skulle de thailändska bärplockarna i Sverige ha varit!
Grusvägen blev sämre och sämre, man fick se upp för stora stenar och hål, så hastigheten blev väldigt låg. När det rör sig om mil med sån väg så känns det. Men folk arbetade på den och
Efter ca. 5 mil med bitvis mycket dålig grusväg blir det äntligen asfalt strax sydväst om Alakurtti. För en lättnad! Även om vägen är ojämn så kan man åtminstone hålla över 50 km/t. Men
Minne över de fallna vid Vermanfronten under Andra världskriget/Fortsättningskriget mellan Tyskland/Finland och Sovjetunionen. 80% av bilarna som passerade tutade för att visa respekt. Vi fikade.
Det fanns flera monument längs vägen mot Kandalaksja. Detta låg mer undanskymt; jag såg det för att jag letade lämpligt ställe för kisspaus. :)
Jodå, jag har dubbelkollat - detta är längst in i Kandafjorden, som har förbindelse med Vita havet. Jag smakade på vattnet för att känna om det var salt - det var det inte, men smakade lite kon
Vi kommer äntligen till E105. Nu är det nära till hotellet i Kandalaksja!
Äntligen framme vid hotellet efter en omskakande bilresa på ryska Barentsvägen. Hotell Belomorje (Vita havet) mitt i stan. En tidsresa tillbaka till Sovjettiden.
Ljuset i korridoren hade inte tänts för kvällen men lyckligtvis har man lampa på moderna mobiltelefoner så vi hittade vårt rum på Hotell Belomorje. Enklaste standard, slitet och jätteinrökta
En suite badrum fanns också! Troligen renoverat nån gång på 60-talet ... Sandpapper att torka sig med också, bara en sån sak. Men kul att ha upplevt det så här i efterhand.
Jodå, dusch fanns också! Med ny matta att stå på gick det an. Varmvattnet var dock brunt i början ...
Krigsminnesmärken finns överallt i Ryssland, verkar det som. Och alla orter med någon självaktning måste ha en stridsvagn mitt i stan, så också Kandalaksja. Hotellet i bakgrunden.
Vi gick runt pÃ¥ kvällen och letade efter nÃ¥t matställe. Vi hade bra karta, trodde vi, men restaurangerna var borta eller stängda. Det blev korv och hamburgare pÃ¥ Statoil istället, och lite skrÃ