July
Show more 14 August 2009
Sista dagen i Murmansk inleds med en sväng till den stora stormarknaden - eller hypermarknad som det kallas i Ryssland (gipermarket) - O'kej ligger inte så långt från centrum. Här finns allt, och
Detta tvättmedlet fungerar nog extra bra mot saliv? :)
Såna svartmoln spys överallt hela tiden, och det känns.
Och det obligatoriska besöket vid Aljosja-statyn fick vi också med, givetvis. Till minne över försvararna av det sovjetiska Arktis.
Jag förstår dem också. Kommunisttiden är ju en viktig del av Rysslands historia, så givetvis skall många gamla monument finnas kvar.
Centrum, mot söder, sett från Aljosja.
Det är populärt för brudpar att fotograferas vid Aljosja ...
Poliseskort ur staden? Nejdå, jag vågar köra om polisen i det som ska vara en vänsterfil. :) Prospekt Kirova söderut.
Så lämnar vi Murmansk för denna gången. Nån gång ska jag komma tillbaka.
Vi missar den stora nya bron över Kolafjorden i Murmansk och kör ner till Kola, Kolahalvöns näst äldsta stad, hamnar i fel fil och får en ofrivillig sightseeing i denna staden, som ser ut som de
Bron över Tulomaälven. Några km efter, i höjd med Murmansk, står en stor skylt enbart på norska om att vi åker in i militärt område och att utländska fordon inte får avvika från huvudleden
Vi kör längs Litsaälven på jättefin väg, vägen är jättefin helt från Murmansk till första passkontrollen vid Titovka. Flera monument finns längs Litsa, till minne om det enorma antalet dö
Avfarten till den förbjudna staden Zaozjorsk - sovstad för ubåtsbasen i Västra Litsafjorden.
Lilla Titovkaälven. Bakom träden finns stora Titovkaälven och första passkontrollen på vägen mot Norge. Snabbt och vänligt; vi har ju visum.
Barrack-kafét i Gamla Titovka, direkt efter passkontrollen mitt i ingenstans, halvvägs mellan Murmansk och Norge. Givetvis stannade vi och köpte kaffe och jos. Spartanskt men kul ställe.
Toaljet. :)
Bostäder?
Så närmar vi oss den gamla finska byn Petsamo, numera Petsjenga. Den visar sig mest bestå av militärer så vi blir inte så kaxiga, men en liten runda vågar vi. Är Petsjenga öppen för turism n
I stora korsningen blir man påmind om vart man är. Vi har sett hammaren och skäran en del gånger sen vi kom till Ryssland den 11:e.
Mellan Petsjenga och Zapoljarny passerar vi orterna Luostari och Korzunovo. Jag är väldigt sugen på att åka dit men vi hade tänkt hinna över gränsen innan den stängs idag så det fick vara. Vi
Men vi måste givetvis svänga av till staden Zapoljarny, mitt mellan Petsjenga och Nikel, nära Norge.
Vi åker först runt i stadens ytterkanter och får fin överblick över nickelgruvan i söder.
Hotell Petsjenga mitt i stan. Vi funderade lite på att sova en extranatt där eller på Hotell Uyut i Nikel, men med Kandalaksja färskt i minnet ville vi till Kirkenes i Norge istället.
Centrala torget/Fredsgatan. Där kom jag i snack med en äldre tant som frågade vad klockan var. Jag svarade 80:05 (den var 18:05) och vi fick oss ett gott skratt. Hon ville lära mig att räkna på
Jag gillade faktiskt Zapoljarny, och skulle gärna åka hit igen. Staden var relativt fräsch för att vara en mindre gruvstad.
Centrum. Vi bestämmer oss för att dra oss vidare mot Nikel, sista staden innan norska gränsen.
Mellan Zapoljarny och Nikel var miljöförstöringen påtaglig. Hur kan vi låta det gå så här långt ...
Vi svänger av E105 för att köra på grusvägen in mot staden Nikel. Norge syns på andra sidan vattnet. En solig, ganska varm och skön tidig kväll. Lite sugen på övernattning i Nikel var jag al
Nikel stad - nickelverket med staden nedanför. Norge i bakgrunden.
Lenin gör sig påmind även här, vid Rysslands yttersta utpost.
Parken utanför rådhuset och hotellet. Den enda delen av Nikel som såg någorlunda snygg ut.
Jodå, Lenin står staty mitt på Lenintorget även här.
Vägen ur Nikel. Det börjar bli lite sent så vi får skynda oss till gränsen. Vi är lite osäkra på när gränsen stänger. Var det 21 norsk tid eller rysk tid. Eller nåt helt annat.
Så lämnar vi den nergångna gruvstaden Nikel för denna gången.
Kuetsjarvi SV om Nikel, fotograferat norrut.
Den välkrattade gränslinjen mot ryska gränszonen. Här passerar inget utan att lämna spår. Hela Ryssland omgärdas av en krattad gränsgata, från några meter till några km in på ryskt territo
Gränspasseringen till Norge tog inte lika lång tid som gränspasseringen in i Ryssland från Finland. Ryska tullen gick fortfarande igenom våra saker och det tog lång tid innan tullaren blev nöjd
I Grense Jakobselv bor folk nära Ryssland (de kala bergen i bakgrunden).
Vi rastade vid stranden och hamnen längst norrut i Grense Jakobselv men höll på att "frysa ihjäl". Det var ca. 7° och vind från nordost, så detta var inget blivande ställe. En skarp kontrast m
Direct link:
http://dayviews.com/kafoe/2009/8/14/
Visa toppen
Show footer