October
Wednesday 3 June 2009 photo 1/1
|
Idag var det sista vanliga skoldagen, sista lektionerna och näst sista veckan i skolan.
Imorgon åker vi på klassresa till öland, kommer hem på lördag och två dagar senare börjar den sista veckan, på fredagen är det skolavslutning och sedan är det över. Tio år av skolgång och skolplikt, fyra år på Söder, en nästan lika lång tid av frenetsikt pluggande och nya uppgifter som kommer upp så fort den tidigare är över. Snart har vi på papper att vi faktiskt klarat av vad som krävs. Det är bara resten kvar, och det känns så förbannat skönt att få lämna allt bakom sig, men också förbannat vemodigt. Mitt i all ånger och stress har det varit så mycket roligt och funnits så många ljuspunkter och uppjack. Saker som fått en att tänka efter, tänka före och bara vara, eller vilja leva. Knappt tre månader senare flyttar jag till Ystad, helt själv och helt plötsligt käns det inte längre så långt bort. Ja, det kommer nog faktiskt att hända, och nu när det börjar närma sig så vet jag inte alls vad jag vill. Precis som vanligt. Egentligen är det här nog varken ett slut eller farväl, bara ett tungt steg i luften på väg till ett mål som vi inte alls vet vilket det är, eller varför vi har. Egentligen strävar vi, eller iallafall jag, bara efter en framtid, men då den inte verkar vara förevigt, iallafall inte förevigt såkallat jordligt liv, så kan det se ut som att det är för ingenting. Då är det tur att det finns människor, djur och saker som får allt att verka lite mera verkligt, lite mera värt och så många gånger lättare, bättre och få världen att bli en vacker plats att leva på, att även ovisshet kan vara glänsande.
Hm. Varför slutar det alltid mycket djupare än vad det var tänkt från början? Vet inte!
Imorgon åker vi på klassresa till öland, kommer hem på lördag och två dagar senare börjar den sista veckan, på fredagen är det skolavslutning och sedan är det över. Tio år av skolgång och skolplikt, fyra år på Söder, en nästan lika lång tid av frenetsikt pluggande och nya uppgifter som kommer upp så fort den tidigare är över. Snart har vi på papper att vi faktiskt klarat av vad som krävs. Det är bara resten kvar, och det känns så förbannat skönt att få lämna allt bakom sig, men också förbannat vemodigt. Mitt i all ånger och stress har det varit så mycket roligt och funnits så många ljuspunkter och uppjack. Saker som fått en att tänka efter, tänka före och bara vara, eller vilja leva. Knappt tre månader senare flyttar jag till Ystad, helt själv och helt plötsligt käns det inte längre så långt bort. Ja, det kommer nog faktiskt att hända, och nu när det börjar närma sig så vet jag inte alls vad jag vill. Precis som vanligt. Egentligen är det här nog varken ett slut eller farväl, bara ett tungt steg i luften på väg till ett mål som vi inte alls vet vilket det är, eller varför vi har. Egentligen strävar vi, eller iallafall jag, bara efter en framtid, men då den inte verkar vara förevigt, iallafall inte förevigt såkallat jordligt liv, så kan det se ut som att det är för ingenting. Då är det tur att det finns människor, djur och saker som får allt att verka lite mera verkligt, lite mera värt och så många gånger lättare, bättre och få världen att bli en vacker plats att leva på, att även ovisshet kan vara glänsande.
Comment the photo
Allså shiit fan.. 1 vecka kvar med världens bästa klass.. Kommer sakna dig :).. trots att du mest tvingar mig att bära datorer och massera :o >.<
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/kattmustiohus/375211114/
Visa toppen
Show footer