Friday 23 July 2010 photo 2/2
|
Begravningen sög.
Egentligen var den jättefin och alla sa så fina ord, men fan. Det gjorde ont i hela kroppen. Jag kunde inte slappna av i 2 sekunder och jag grät nästan oavbrutet. Självklart tror jag att jag grät mest av alla som var där. Det värsta var att gå fram till kistan och lägga rosen på den och bara... stå där. Mamma grät, pappa smekte kistan med handen och jag bara brast. Jag har aldrig kännt mig så... blottad. Alla bara satt och kollade på mig när jag grät och kände den enorma sorgen.
Begravningar är så idiotiskt. Alla vet redan att hon är död. Alla har redan fått reda på den och gråtit och känt sorgen. Alla har acceptrat och motvilligt sagt adjö en gång. VARFÖR ska man tryckas in i kyrkan, titta på kistan, och påminnas om skiten?! Det värsta är ändå "fikat" efter. här samlas man för att sörja en förlust tillsammans, okej, men sen ska man sitta och ha trevligt och äta mat med varandra också!? Varför egentligen? Jag vill bara dit, få det överklarat,och åka hem.
Farväl än en gång, min kära Farmor, min vän<3
Du är det finaste jag vet
När allt annat här är falskt och fel
Och jag går bara ner mig,
För det är så jag säger det.
Annons
Anonymous
Fri 23 Jul 2010 20:21
begravning är skam, oheder, familjen tvingas betala för en död person... som jag ser det, åka dit, säga farväl, dra hem, end of story, och låta en sörga som man vill^^
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/korelius/466565713/


Visa toppen
Show footer