31 May 2007

NÄR MAN LEVDE FÖR DAN Torsdag idag, och jag har egentligen inte tid med att sitta och skriva här. Men det gör jag ändå. Måste klä på mig och sminka mig. Har sovmorgon till 12.10 idag, det är skönt. Ingen samhällskunskap, för Uselius skulle ut och tälta eller vad det nu var med turistettorna tror jag. Men jag skulle hellre har varit ledig nästa Torsdag då det bara är en lektion och den är Samhällskunskap plus att vi är lediga på Onsdag och Fredag. KUL.
Drömde läskigaste drömmen på länge. Jag var i ett rum och det var en massa folk som jag känner och är kompis med och så var det en massa av Elias kompisar där och han var också med, för jag kände att jag var bland välbekanta människor, men jag såg ingen. Men jag visste att de var där, jag såg bara människor.
Helst plötsligt är det en kille, det kommer jag iallafall ihåg, som skjuter en av mina vänner i bröstet och jag verkligen börjar gallskrika och springer emot honom och försöker slå ner honom, men då drar han framritkigt gamla rakhyvlar och tar tag i min arm och drar ett aslångt och asdjupt snitt i handleden, längs med halva underarmen. han gör samma sak på den andra armen också och jag får panik och det börjar göra ont och svida.
Och det vaknar jag av, kändes som att det var på riktigt, så jag var tvungen att kolla, men det var ju bara en dröm så. Men usch...
Fredag imorgon. Ica har inte ringt, aja, det gör de om de behöver hjälp, så jaja. Får se vad som händer liksom.
Nu måste jag styra upp den här morgonen.
Må bra nu, omedelbums, för det svider när nära lider. Fan. Och inte ett skit kan man göra heller och jag vågar inte ens säga de där tre orden på riktigt, det är lättare på papper. Och du med, det är så jävla jobbigt att se er bråka, snälla sluta bara. Men hon vill bara ditt bästa.
Drömde läskigaste drömmen på länge. Jag var i ett rum och det var en massa folk som jag känner och är kompis med och så var det en massa av Elias kompisar där och han var också med, för jag kände att jag var bland välbekanta människor, men jag såg ingen. Men jag visste att de var där, jag såg bara människor.
Helst plötsligt är det en kille, det kommer jag iallafall ihåg, som skjuter en av mina vänner i bröstet och jag verkligen börjar gallskrika och springer emot honom och försöker slå ner honom, men då drar han framritkigt gamla rakhyvlar och tar tag i min arm och drar ett aslångt och asdjupt snitt i handleden, längs med halva underarmen. han gör samma sak på den andra armen också och jag får panik och det börjar göra ont och svida.
Och det vaknar jag av, kändes som att det var på riktigt, så jag var tvungen att kolla, men det var ju bara en dröm så. Men usch...
Fredag imorgon. Ica har inte ringt, aja, det gör de om de behöver hjälp, så jaja. Får se vad som händer liksom.
Nu måste jag styra upp den här morgonen.
Må bra nu, omedelbums, för det svider när nära lider. Fan. Och inte ett skit kan man göra heller och jag vågar inte ens säga de där tre orden på riktigt, det är lättare på papper. Och du med, det är så jävla jobbigt att se er bråka, snälla sluta bara. Men hon vill bara ditt bästa.


Direct link:
http://dayviews.com/krapnekk/2007/5/31/