May
Wednesday 3 December 2008 photo 1/1
|
Ännu en tänkar natt i Jennys liv!
Vad är man egentligen ute efter när man är otrogen mot någon man säger att man älskar? spänningen? såra? Brist på kärlek? Helt ärligt jag kan faktist inte sätta mig in i hur man tänker när man får något så jäkla flippat på hjärnan. Om man säger att man älskar någon och vekligen menar vad man säger inte bara få det att låta bra, har man inga behov av att vara med någon annan. Vad är det som saknas hjärnceller? eller äkta kärlek? Jag vill säga att det är kärlek men i vissa fall undrar jag faktist. Det finns människor som är otrogna och lever som vanligt, tycker livet är en fest tills den dagen då allt kommer fram. Då står man där kanske ensam kvar och kan ju ångra sig hur mycket som helst. Sen finns det människor som inser att "ja jag har gjort något dumt, jag har lärt mig av det, gör aldrig mer om det och berättar sanningen". Sanningen svider med tänk att vara den stackaren som står där och inte vet någonting när människor runt om kring vet allt. Fyy f*n säger jag, jag vet inte vad jag hade gjort!! För tjejer är tanken det värsta, att ens egen pojkvän har tänkt tanken att vara med någon annan. För killar är det fysiska värst, att ens egen flickvän varit med någon annan. Men vad går gränsen för otrohet? Kyss? hångel? sex? Helt ärligt det krävs inte mycket för otrohet om du frågar mig! Jag vill aldrig sluta hoppas på att det finns guldkillar men tyvärr är dem inte många. Helt ärligt tror jag att man måste ha blivigt bränd själv för att inse hur jäkla svinigt folk kan bete sig och verkligen lära av de. Man lär sig läsa människor vilka som är pålitliga och vilka som inte är det, tack jag har lärt mig de!! Ingen är felfri men det finns gränser. Det minsta man kan begära är väl iaf ärligthet, finns det ingen ärlighet är det inte heller ärlig kärlek!
Vill bara säga:
Det snöar och de gör mig lika lycklig som Håkan Hellström gör mig!
Va aldrig nöjd med att vara halv lycklig i ett förhållande, gör slut för
din egen skull (kolla på Samantha) jag lovar det finns någon där ute
som kan göra dig mer än hel lycklig (hah kolla på Charlotte). Är du
förvirrad, va singel ett tag och inse vad det är du letar efter. Det är
inte farligt att vara ensam, man är aldrig ensam. Jag kan vara ärlig
och säga att jag har varit singel i snart ett år och mår skit bra nu, jag har
underbara vänner som lyssnar, pratar och förstår. Jag älskar dem mer
än godis och jag vet att dem älskar mig. Det ända som sårar mig just
nu är att killen jag slutat älskar drar upp gamalt hela tiden och inte
låter mig vara. Men för mig är det kapitlet färdig läst!!! Genom att vara
singel har jag framför allt kommit på vad jag letar efter. Han som kan
göra mig MER än lycklig, han finns jag undrar bara var?!?!
Denna låten värmer mig i snön
http://se.youtube.com/watch?v=NUhEjlUybZc&feature=related
Jag säger bara sex and the Halmstad ;)
<3
Vad är man egentligen ute efter när man är otrogen mot någon man säger att man älskar? spänningen? såra? Brist på kärlek? Helt ärligt jag kan faktist inte sätta mig in i hur man tänker när man får något så jäkla flippat på hjärnan. Om man säger att man älskar någon och vekligen menar vad man säger inte bara få det att låta bra, har man inga behov av att vara med någon annan. Vad är det som saknas hjärnceller? eller äkta kärlek? Jag vill säga att det är kärlek men i vissa fall undrar jag faktist. Det finns människor som är otrogna och lever som vanligt, tycker livet är en fest tills den dagen då allt kommer fram. Då står man där kanske ensam kvar och kan ju ångra sig hur mycket som helst. Sen finns det människor som inser att "ja jag har gjort något dumt, jag har lärt mig av det, gör aldrig mer om det och berättar sanningen". Sanningen svider med tänk att vara den stackaren som står där och inte vet någonting när människor runt om kring vet allt. Fyy f*n säger jag, jag vet inte vad jag hade gjort!! För tjejer är tanken det värsta, att ens egen pojkvän har tänkt tanken att vara med någon annan. För killar är det fysiska värst, att ens egen flickvän varit med någon annan. Men vad går gränsen för otrohet? Kyss? hångel? sex? Helt ärligt det krävs inte mycket för otrohet om du frågar mig! Jag vill aldrig sluta hoppas på att det finns guldkillar men tyvärr är dem inte många. Helt ärligt tror jag att man måste ha blivigt bränd själv för att inse hur jäkla svinigt folk kan bete sig och verkligen lära av de. Man lär sig läsa människor vilka som är pålitliga och vilka som inte är det, tack jag har lärt mig de!! Ingen är felfri men det finns gränser. Det minsta man kan begära är väl iaf ärligthet, finns det ingen ärlighet är det inte heller ärlig kärlek!
Vill bara säga:
Det snöar och de gör mig lika lycklig som Håkan Hellström gör mig!
Va aldrig nöjd med att vara halv lycklig i ett förhållande, gör slut för
din egen skull (kolla på Samantha) jag lovar det finns någon där ute
som kan göra dig mer än hel lycklig (hah kolla på Charlotte). Är du
förvirrad, va singel ett tag och inse vad det är du letar efter. Det är
inte farligt att vara ensam, man är aldrig ensam. Jag kan vara ärlig
och säga att jag har varit singel i snart ett år och mår skit bra nu, jag har
underbara vänner som lyssnar, pratar och förstår. Jag älskar dem mer
än godis och jag vet att dem älskar mig. Det ända som sårar mig just
nu är att killen jag slutat älskar drar upp gamalt hela tiden och inte
låter mig vara. Men för mig är det kapitlet färdig läst!!! Genom att vara
singel har jag framför allt kommit på vad jag letar efter. Han som kan
göra mig MER än lycklig, han finns jag undrar bara var?!?!
Denna låten värmer mig i snön
http://se.youtube.com/watch?v=NUhEjlUybZc&feature=related
Jag säger bara sex and the Halmstad ;)
<3
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lakritskatten/302648954/
Visa toppen
Show footer