Tuesday 20 October 2009 photo 1/1
|
Tuesday 20 October 2009 photo 1/1
|
Sorgen tryckte ner mig brutalt. Allt mer för varje dag som gick. Tyngre smärtor i mitt hjärta som tillslut ledde till min död. Ingen brydde sig så varför skulle då jag leva eller återuppstå? Mamma och skolan visste om mina fruktansvrda smärtor fast ingen reaktion. Bara massa trams, terapi och sånt. Varför ser inte en enda människa hur en annan mår? Ska det vara så svårt och acceptera alla människo? Nu är jag död och på väg upp till min mormor, den enda som brydde sig om mig så länge hon levde. Hon dog när jag var 9 år. Let utan henne i 10 år utan att få någon kärlek eller bli accepterad av någon person. Mitt liv här på jorden är avskyvärt. Varför föddes just jag som den personen jag levde? Känns som gud straffade mig, fast jag inte gjort något. Men nu slipper ni veta av mig för alltid för nu är jag där jag hör hemma i himelen hos min mormor.