Monday 30 May 2011 photo 1/1
|
Det är bara måndag och redan så har jag mitt vanliga vardags depression...
Varför varför varför... Är det meningen att man ska släpa sig igenom var enda vecka så här? Dom har sina fina ljusa stunder men just nu är dom väldigt få och oftast så klarar dom knappt av att ta sig igenom detta mörker som ligger på mitt sinne...
Jag behöver... någon rejäl och aktiv hobby. Inte och sitta och måla svin dyra figurer, sure det funkar ett tag men jag tröttnar lätt... jag behöver något som upptar mina tankar så jag inte tänker så himla mycket på att det bara skulle vara bättre att släppa fram allt jag har inom mig.
För det skulle Aldrig, never ever, funka. Jag hatar mänskligheten i allmänhet alldeles för mycket för att kunna lossa på dom kedjor och lås som jag satt på metall porten inom mig.
Även om den läcker så är det bättre än tidvatten vågen som skulle dränka allt.
Snälla distrahera mig från allt det här... Ingen människa borde få stå ut med ensamhet eller depression. Jag måste flytta hemmifrån snart för snart klarar jag inte ens av att interagera med min far alls. Jag måste hitta egen lägenhet oavsett om Linda kan flytta in där eller inte. Men jag kan inte stå ut med ensamheten som skulle komma av det...
Varför är folk alltid så nära men ändå så längt bort? Och dom flesta i liknande sitsar som min men om jag försöker sträcka ut handen så att man kan dela på detta elände så får man bara en smäll på den tillbaka om inte värre...
Fan jag är bara så trött på detta... Så ohyggligt jävla trött...
Annons


Visa toppen
Show footer