Monday 18 January 2010 photo 1/1
|
You're in love, I get it but what about me?!
Jag trodde ni var mina vänner.
Att allt skulle vara som vanligt, att ingen skullle bli annorlunda.
Jag har för den delen tagit det hårdare än jag själv trodde jag skulle göra.
Men hur kan ni göra som ni gör, tro att jag inget känner.
Att få ta en bit av kaka och sen spotta ut den.
Jag får lite skylla mig själv att jag inte sagt nåt.
Jag vet det.
Men vad ska jag säga.
Det gör ont i hjärtat, så ont.
Det skär på insidan av alla ljud.
Och jag spyr och gråter.
Se mina minnen som numera tillhöra er.
Att se vad som en gång var mitt, tillhöra nån annan.
Och bli lämnad i en glaskub och inte kunna gömma mig nånstans.
Jag blir lämnad, utelåst och ljuden skriker omkring mig.
Höjer musiken men ljuden ekar i öronen.
Och orken tar slut.
Tårarna kommer ännu en gång.
Trodde det skulle bli bättre men det har det inte.
Jag gråter i natten.
Spyr.
Och skriker av smärta inombords.
Jag lämnar er nu ifred.
För jag orkar inte mer...
Jag trodde ni var mina vänner.
Att allt skulle vara som vanligt, att ingen skullle bli annorlunda.
Jag har för den delen tagit det hårdare än jag själv trodde jag skulle göra.
Men hur kan ni göra som ni gör, tro att jag inget känner.
Att få ta en bit av kaka och sen spotta ut den.
Jag får lite skylla mig själv att jag inte sagt nåt.
Jag vet det.
Men vad ska jag säga.
Det gör ont i hjärtat, så ont.
Det skär på insidan av alla ljud.
Och jag spyr och gråter.
Se mina minnen som numera tillhöra er.
Att se vad som en gång var mitt, tillhöra nån annan.
Och bli lämnad i en glaskub och inte kunna gömma mig nånstans.
Jag blir lämnad, utelåst och ljuden skriker omkring mig.
Höjer musiken men ljuden ekar i öronen.
Och orken tar slut.
Tårarna kommer ännu en gång.
Jag gråter i natten.
Spyr.
Och skriker av smärta inombords.
Jag lämnar er nu ifred.
För jag orkar inte mer...