September
Tuesday 17 July 2012 photo 12/32
|
Change
Eftersom nån kanske vill veta så hittade jag en gamla text (från innan jag kunde stava) som handlade om mitt liv, och eftersom den filen var skrivskyddad så kunde jag inte rätta felen häller men hoppas det går att förstå lite av det. Sen la jag till det som hände efter det också. Om ni skiter i all skit som hänt mig tryck bara på nästa.
Här kommer den, the story of my life.
*berättarröst* det började när jag var liten riktigt liten, ungefär 5-6 år och hade preciec börjat lekis. redan på den tiden var jag överviktig och de andra barnen påpekade det ofta, det var inte alla, jag ahde vänner dock få men trogna, jag slogs offta på rasterna, inte lika offta som kommas skulle men tillräkligt offta för att jag skulel fåkomma till lärarrumet, end of part one
part two
så fortsatte det under hela kågstadiet, en av mobbarna flyttade efetr 2an hans mamma hade kommit instormande i klassrummet och gråttit ögona av sig, hon sa att hennes son hade blivit mobbad. jag förnekar inte att han inte blev mobbad emn likförbannat mobbade han mig, det var ungeför efter halva 2an och vi var redan inne på vår andra lärrare, en helstård kärring som sickade ut elever för att det roade henne, men hon stog bara ut med klassen ett halvår. min första lärrare, som busvislade hela tiden stog iallafall ut 1 helt läsår. men när dte var dags att börja trean kom en kattastrof förklaäd till människa och kallades Daniel lövgren(kommer bita mig emn dte kommer senare) han var avlägsen släkting till mig, han började mobba mig, sen var det dags för 4an och nya klasser, jag hamna med 2 av mina 4 kommpisar, + ett anntal mobbare, kom även några nya mobbare och en ny kommpis, det fortsatte som förr fast värre, varje rast var det salgsmålö mellan mig och mobbare, och det slutade med att jag blev biten i armen av daniel lövgren, ajg fick ett stort fett blåmärke som han sa att jag målade ditt men man såg tandavtrycken, endel av mobbarna höll med honom, efetr feman bytte han kalss han skulle gå i nån särklass för störda människor. i sexan började dte hända saker, någon mårnad efetr jullovet brakade hela min värld samman, mina så kallade vänner och jag bråkadeom nått löjligt, men alla var för stålta för att erkänan att denne hade fel(jag ahr inte pratat med dem, sen dess), men på grund av elelr tack vare det, beror på hur man ser det hade skolan fått upp ögona och upptcäkt att jag blev mobbad efetr 7 jävla års helvete hade skolan kommit på att jag blev mobbad så det blev massa långa smatal med en massa okända lärare men efter de mobbade mobbarna aldrig mig, end of part 2
part 3 högstadiet
mina bästa år otminstånde i skolan, utanför gick det åt helvet med min fotbolls och innebandy kariär, den jävla trännarn jag hade hade mobbat mig hela tiden, det sepalde ingen roll om jag avr med på varaenda tränning, det fans dem som kanppt gick på nån träning alls men var med i matcherna medan jag avr bänkad, men det som fick bägaren att rinna över var när vi fick en gammal a-lagstrännare som trode vi var ett a-lag elelr iallafall betäde han sig som det, då var vi bara 13-14 år, han bänkade alla som inte platsade i laget petades. på bara en sesong hade han lyckats få så många att sluta att det inte blev ett rent 90 lag utan ihopslagning med 88-89 laget, jag var emd en halv sesong i det laget sen slutade jag
end of part 3
part 4
gymnasiet
Ja nu var dte dags för mig att en en gång få livet jag byggt upp slaget i spilror, inte för att jag bråkat med mina kommpiusar emn de valde andra gymnasielinjer, och jag har delvsi tappat kontakten med em men den tiden var nog den som kändes tyngsta i mitt liv, jag var deprimerad. under alla år jag blev mobbad har jag aldrig varit deprimerad, det låter konstigt med tanke på allt som hände men så var fallet. jag började skada mig själv och sitta farmför datorn, jag har aldrig avrit specielt aktiv när dte gäller läxor och så. men ju fler jag blev kommpis med över internet ju bättre men jag blev mer ososciel, men sne vända det strks innan jul, veckan innan hoggy las ner(kostigt) jag bråkade med en kommpis över internet som ajg även träfaft irl.men då tänkte jag"ryck upp dig stefan du kan ju inte låta dig upplösas framför datorn" och det funkade, eftter hoggy las ner blev jag mer och mer sociel iegm. (jag ör dock den första att erkönna att jag aldrig avrit specielt social). jag är kanske inbte världens bästa förfatare men det avr mitt liv iallafall.börjadee jag umgås med några av mina nyagymnasieklasskompisarr och min gymnsaisetid var helt okej efterjullovett i ettan tills jag tog studenten.
Part 5 Extra året på gymnasiet
Massa skolk, orkade inte gå på vissa lektioner kände ingen, gick med typ 8 olika klasser, men lyckades få slutbetyg ändå tillslut.
Part 6 arbetslösheten
Efter jag slutade gymnasiet hade jag ett sommarjobb på golfbanan där jag jobbade 11 veckor. Sen arbetslöshet med allt vad det innebar, ångest, känner sig som en belastning, tankar om värdlöshet, inte känna sig betydelsefull. Även om jag vikarierade i skola till o0ch från så den mesta av tiden gjorde jag inte ett skit. alla vänner hade typ lämnat staden för att plugga, eller var för upptagna hela tiden. kunde gå veckor utan att jag träffade nån person utanför familjen. Och kände hur ångesten växte inom mig. Även ångest över att aldrig ha haft ett seriöst fårhållande, vara okysst och oskuld växte sig stark.
Part 7 Mimmi
Mimmi är nog den person som jag älskar och hatar otroligt mycket samtidigt. Hon betyder så otroligt mycket för mig, men ändå har hon sårat mig djup. Jag har varit kär i henne 2 gånger, men hon har aldrig sett mig mer än som vän. Men oavsett så litar jag på henne även om hon ibland äcklar mig rätt mycket.
Part 8 Vändningen.
Det började med att Mimmi hade sårat mig. Då bestämde jag mig för att för att börja träffa andra människor så spontant beställde jag en tågbiljett till Malmö för att träffa en tjej jag känt över internet några månader bara. Innan jag åkte han jag även med att träffa en Bella som blev en av dem bästa vänner jag har haft. När jag åkte ner till Malmö sen så kändes det verkligen som mitt liv var på väg åt rätt håll, och tjejen jag träffade blev också hon en av mina bästa vänner.
Part 9
Efter att jag hade kommit hem från Malmö så var jag och träffade gamla och nya kompisar i stort sätt varje dag, sen kom hösten och allt försvann. det var verkligen som att springa in i en vägg, alla var borta/upptagna. Sen fick jag lite vikariat och så och även jobb på svenskafans som skribent och det var på så sätt jag överlevde all ångest som kom om arbetslöshet och ensamhet och det.
Part 10 framtiden
nu ska jag flytta till Piteå och börja plugga till hösten, känns skönt att veta så jag slipper oroa mig över om jag kom in eller inte. Men är så jävla nervös, jag har bott i ett och samma hus sen jag var 8 månader (1 juni 91), jag har bott här sen innan mer än hälften av min av alla på bdb är födda :O
Massa känslor som trängs inom mig nu. För redan som det är nu känns det som alla mina vänner bor för långt bort, och så ska jag flytta 70 mil längre bort från alla nästan. Sen fick jag reda på att inskrivningen var en och en halv vecka innan skiten börjar så ännu mer panik. Känns som att jag aldrig kommer träffa typ hälften av personerna jag vill träffa som jag lärt känna över internet.
bara så ni vet
Annons
Geo tag
Camera info
Camera iPhone 4
Focal length 4 mm
Aperture f/2.4
Shutter 1/3100 s
ISO 125
Directlink:
http://dayviews.com/mullig-modell/507630831/
Visa toppen
Show footer