February
Monday 8 April 2013 photo 2/24
|
Change
som om hela livet vänts ut och in, varje natt, samma skit om och om igen, jag tänker på dig av misstag, minnerna kommer, bilderna kommer fram och förvrängs, fejkade minnen skapas, tårarna faller.
jag vet inte vad jag ska göra annat än att försöka stå ut med dem tills gråtandet leder till trötthet som äntligen leder till sömn..
sömn, verkar inte vara viktigt längre, ingenting verkar vara viktigt enligt hur jag mår, jag är så avundsjuk på dig. du mår hur bra som helst, varje dag, du ler och du skrattar, precis som förr, precis som om jag aldrig existerat, och jag vet det för jag har hört det från dina vänner, de få av dina vänner jag har kvar och som jag orkar prata med. och medan du mår as bra ligger jag varje natt och gråter tack vare dig.
Men nej, jag kan inte skylla på dig helt, jag gav mig in i denna skiten, tillät mig själv att vara din, det tog ett tag att faktiskt kunna slappna av och förstå att det var på riktigt, och precis när jag tyckte allt gick bra så slog du till. det tog 3 dagar och du bad om mig tillbaka, sa att du behövde mig, att självmordstankar hade slagit dig... var det en lögn? för precis när jag börjat slappna av igen, våga vara din igen. så slår du till en gång till. och det var sista gången jag fick höra ifrån dig, det tog några dagar sen bad du mig att lämna ditt liv. sedan den dagen har mardrömmarna kommit, gråten har växt så mycket, så många minnen som vi delar, och så många av dem känns nu bara som det var ett skådespeleri ifrån dig, jag vet att jag inte borde tänka så, men hur ska jag tänka just nu?
jag kan inte urskilja ifrån sanningen och inbillningen. jag vet inte vad jag ska göra. vad jag ska ta mig till. jag är vilse och allt jag vill det är att få må bra igen, att kunna skratta och le, och att det inte sticker till i mig varje gång jag hör ditt namn, eller varje gång jag tänker på en sak vi delade. varför kan inte jag få må bra för en gångs skull.
mitt på natten kan jag vakna hastigt och leta efter din trygghet bakom mig, men du är inte där. ibland känner jag det innan jag somnar att du ligger bakom mig med handen över min midja i ett skyddande grepp. så som vi alltid sov, men jag märker snabbt att du inte är där. och du kommer aldrig vara där igen.
jag orkar knappt upp på morgonen, och jag är så otroligt lättirriterad, jag blir allt mer känslokall och orkar inte bry mig om något, jag stänger fler och fler folk ute, går ut mindre och är mindre social än jag var. jag försvinner till min egna lilla värld och jag önskar ibland att jag kunde stanna där, allt är lyclkligt där. när jag återvänder till världen är jag inte glad, jag sitter med händer fyllda av tårar, magen fylld av smärta och hjärtat krossat på nytt, den enda gången jag verkligen kan må bra och inte gråta. det är i duschen.
allting är ett helvete för mig, medan du lever livet.
Tack.
Annons
Camera info
Camera FinePix AV100
Focal length 6 mm
Aperture f/2.9
Shutter 1/30 s
ISO 200
Linda M. 80's Magnifique
Mon 8 Apr 2013 09:33
Honey, din man låter som en av "dom", jag har stött på dom många gånger i mitt liv. Ärligt talat tror jag att han är undermedvetet rädd för att må bra, rädd för att låta sitt eget liv bli fint - jag tror inte att han leker med dig, men jag tror inte han är redo för dig. För det ni var på väg att skapa.
Det är ingenting du någonsin kommer kunna göra något åt, och jag är ledsen att du mår så dom du gör. Men jag skall ge dig några "enkla" (jag vet hur svårt det är, men följ det ändå) knep på hur man kommer vidare.
- NOLL KONTAKT.
Sluta fråga om honom, tag bort honom överallt, förklara för gemensamma vänner varför du inte kommer prata med dom på ett par veckor. Radera ALLT. Släng eller lägg undan alla minnessaker på en plats där du INTE kan hämta dom, en låda hos en vän kanske?
- GÅ UT.
Umgås med folk, ät en glass, gå på bio, till affären, något litet, varje dag. Se till att träffa folk bara.
- PRATA OM DET.
Prata om det med någon som inte känner honom, som kanske inte ens känner dig. Leta upp en fin internetvän som vill lyssna när det blir som svårast. Låt dig själv klaga, gråta, bli arg, och framförallt vara GLAD igen.
- Motion.
Jättetöntigt, men det fungerar, gå en runda eller lek med någons hund, vad som helst. Motion släpper lös glädjeämnen i kroppen som hjälper din hjärna på traven.
- Hobbys.
Skaffa något nytt intresse, börja måla, mecka med bilar, fotografera, lär dig allt som finns att veta om ditt favoritdjur, whatever.
...
det kommer ta ett par veckor, men inte mer, men sen kommer du se att du mår lite bättre. Puss och ha det fint!
Det är ingenting du någonsin kommer kunna göra något åt, och jag är ledsen att du mår så dom du gör. Men jag skall ge dig några "enkla" (jag vet hur svårt det är, men följ det ändå) knep på hur man kommer vidare.
- NOLL KONTAKT.
Sluta fråga om honom, tag bort honom överallt, förklara för gemensamma vänner varför du inte kommer prata med dom på ett par veckor. Radera ALLT. Släng eller lägg undan alla minnessaker på en plats där du INTE kan hämta dom, en låda hos en vän kanske?
- GÅ UT.
Umgås med folk, ät en glass, gå på bio, till affären, något litet, varje dag. Se till att träffa folk bara.
- PRATA OM DET.
Prata om det med någon som inte känner honom, som kanske inte ens känner dig. Leta upp en fin internetvän som vill lyssna när det blir som svårast. Låt dig själv klaga, gråta, bli arg, och framförallt vara GLAD igen.
- Motion.
Jättetöntigt, men det fungerar, gå en runda eller lek med någons hund, vad som helst. Motion släpper lös glädjeämnen i kroppen som hjälper din hjärna på traven.
- Hobbys.
Skaffa något nytt intresse, börja måla, mecka med bilar, fotografera, lär dig allt som finns att veta om ditt favoritdjur, whatever.
...
det kommer ta ett par veckor, men inte mer, men sen kommer du se att du mår lite bättre. Puss och ha det fint!
ikka lavén
Mon 8 Apr 2013 09:53
sant ._. ska försöka med de tipsen, har dock ingen kontakt med honom eftersom han bad mig att lämna hans liv ... men hans vänner betyder så mycket för mig att det är svårt att inte prata om honom med dem, men jag försöker, smart ide att lägga bort sakerna som är hans :P ska göra det och säga till min kompis att inte ge mig dem på ett väldigt bra tag, men jag måste fortfarande lämna tillbaka hans spel som jag fick låna utav honom :/ men som du säger så kommer det ta några veckor och sen är det bättre ! :)
Tack så otroligt mycket för tipsen ! :) kram.
Tack så otroligt mycket för tipsen ! :) kram.
Linda M. 80's Magnifique
Mon 8 Apr 2013 10:00
Lyd dom, så ska du se att du snart kan både le och sova igen snart. Tag bort alla minnen och folk som kan påminna bara. Och börja göra saker, jag brukar kalla det "Att jag ska TVÅNGSUMGÅS med folk"...dvs tvinga mig själv att ta mig samman och släppa tankarna ett par timmar :P
Anonymous
Mon 8 Apr 2013 05:19
jag har med gjort det misstaget att stäng ute folk ...
mitt största misstag...dock går de rykten om mej åter där ja bor så man kan väl säga att de gör mej ireterad samt att ja måpr skit;(
mitt största misstag...dock går de rykten om mej åter där ja bor så man kan väl säga att de gör mej ireterad samt att ja måpr skit;(
ikka lavén
Mon 8 Apr 2013 06:38
jo men det är ju så ibland :/ jag har varit deprimerad länge och mår jätte dåligt över det, sedan då när min kille lämnade mig började ett rent helvete för mig, jag försvann ofta ner i min egna illa värld, jag slutade prata med folk, slutade gå till skolan o.s.v men nu är jag i alla fall stark nog att ta mig till skolan även efter de sömnlösa nätterna o.s.v
jag är på bättringsvägen men det lär ta månader och månader av terapi o.s.v
jag är på bättringsvägen men det lär ta månader och månader av terapi o.s.v
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mullig-modell/513804897/
Visa toppen
Show footer