Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Efter en god natts sömn i Wadi Musa var det dags att utforska den gamla klippstaden Petra. Vägen dit går genom en 2,5 km lång klippskreva och den vandringen var en upplevelse i sig. Om man inte or
Lunka på, lunka på...
De mäktiga bergväggarna längs vägen till Petra var verkligen häftiga!
Å så en bild till på Manfred traskande mot Petra.
Så plötsligt är vandringen slut och där uppenbarar sig The Treasury, eller Al Khazneh, som den egentligen heter.
Vi kände att det var lika bra att omgående skaffa bildbevis på att vi varit där.
En så välkänd plats förtjänar ett klassiskt poserfoto också!
Mäktiga The Treasury. Rätt tid att komma dit är mellan kl 09.00-11.00 ungefär då solen lyser där. Det gjorde vi. Och det gjorde en hel del andra människor. Det är verkligen en imponerande syn
När vi beundrat Petras mest kända sevärdhet en stund gick vi vidare ner i staden. Klipporna är verkligen helt obeskrivliga med sina färgskiftningar. En beduin spelade musik och bidrog till stämn
Manfred ser sig omkring i staden.
Närbild på berget och dess färgskiftningar.
Manfred i en grotta med flera rum.
Åsnor fanns det gott om i Petra.
Lonely Planet tipsade oss om att man kunde vandra upp till något som hette the high place of sacrifice. Vi lydde det rådet och lämnade folkmassorna för en tur uppåt.
Det var någon slags blandning av trappa och stig som ledde upp på berget. Jag traskar på.
Ungefär halvvägs upp stannade vi och tog en liten fika och njöt av utsikten.
Uppe på berget fanns en platå. Det kanske inte ser mycket ut för världen nu, men platån är inte naturlig utan skapad av människor. På platån stod två obelisker/pelare som var 6 meter höga.
Bild tagen från andra hållet. Här ser man att pelarna är en del av underlaget de står på. De är alltså inte ditställda.
Manfred njuter av utsikten ner mot staden.
Jag och utsikten.
Själva offerplatsen vid high place of sacrifice. Just bakom Manfred är en rund formation där djur offrades och från den platsen är det gjort kanaler så att blodet kunde rinna undan. Den uthuggna
På väg nerför igen, fast på andra sidan. Lite Blair Witch-stämning med alla de staplade stenarna.
Promenaden var väldigt vacker och väl värd mödan, men inget att rekommendera för höjdrädda. Det var brant överallt och det här med säkerhetsräcken eller liknande fanns inte.
Utsikt mot Petra.
Bild tagen till kusin Annas ära (internt skämt, referens Kuba). Vägskylt med förslag på olika ställen att besöka... Kunde bl a välja the basin-tour!!!
Dags för nästa höghöjdsutflykt. Har man bara en dag på sig att uppleva Petra så gäller det att ha fotriktiga skor och inställning som en bergsget. Nu har vi tagit sikte på The Monastery.
Att promenera en hel dag gör att man kan behöva vila benen lite då och då. En uppförsbacke är ju ändå en uppförsbacke och ett berg är ett berg, även om utsikten är tjusig.
Den branta promenaden var mödan värd. The Monastery var verkligen pampigt!
En riktig företagare hade öppnat en butik och sålde färskpressad apelsinjuice där uppe för ca 30 kronor per glas. Kosta vad det kosta vill, sjukt gott var det i värmen i alla fall.
Å så en bild till på The Monastery, nu sedd från en utkiksplats en bit upp.
Manfred spanar mot Israel från det som beskrevs som "the best view-point in Petra".
En sista bild på The Monastery. Jag är den lilla pricken under entrén.
När vi kom ner från berget igen hade solen börjat gå ner och det var i stort sett inga människor kvar. Det var riktigt mäktigt att vandra omkring där nästan ensam. Vi satt en lång stund och d
Vi stannade till och beundrade The Treasury en stund innan det var dags att bege sig. Det kändes helt annorlunda att vara där när inte stället var fullt med turister och färgerna på berget såg