August
Tuesday 26 February 2008 photo 1/1
|
Ibland önska jag att jag bara sluta tänka så jävla mycket och sluta bry mig om vad andra tycker. Men jag tror att det är såhär att om man bryr sig om någon och man en dag plötsligt märker en dag att den personen beter sig konstigt och otrevligt, kanske. Då blir det svårt att inte bry sig eftersom den personen på något vis faktiskt betyder något för en. Och alla dessa tankar. Om jag bara kunde gå efter som jag planerat och lyssna på mitt Sunda Förnuft. Men på något sätt flyger alla de bra tankar ut ur öronen och är borta bara för stunden. Också sen när man står där och har gjort det misstaget som det Sunda Förnuftet sa att man absolut inte fick göra, så gör man det ändå. Man brytet mot hjärnans och hjärtats gyllene regel. Det är då man ångrar sig...det är då man sägar till sig själv att "detta var den sista gången". Fast egentligen vet man att man kommer göra om det misstaget om och om igen. Det är det vi människor är, envisa. Vi vet att samma sak kommer hända igen men vi blåser bort det som om ingenting hänt. Vi blundar för det. Men alltså det jag menar är att jag kan inte tänka klart när du finns i skallen på mig hela tiden. Men det går inte att sluta tänka...på dig. Vill ju träffa dig igen, vill se dig. Kärlek till dig älskling vem du nu är och var du nu är. <3
Annons
Visa toppen
Show footer