Man måste ta sitt ansvar

Tjabbbaaa!
Idag mår jag hyfsat bra, det kan bero på att jag vilat i snart två dagar och bara gjort saker som gör mig glad. Så som att umgås med Jenni & Lisa, kollat film med grabbarna och dansat i köket. Det är alla dom små tingen som gör ens vardag så bra.

Imorse när jag gick upp mötte jag Kristoffer, Zebastian och Klas i lobbyn. Håret var uppsatt i en slarvig knut på huvudet och jag var tröttare än någonsin, sovit för länge kanske? "Heeej Ingridiiiish" var det första jag hörde. Såg att någon satt vid datorn men orkade inte tänka efter om jag kände henne eller ej. Sen hör jag, "Tjena bruden, waazzuup?". Då är det Lisa som sitter där och jag frågar rätt ut, "Men Lisa, vad gör du hemma, jobbar inte du idag". Lisa lyckas lura mig med att hon sålt den högsta premien på jobbet och därmed fick gå hem tidigare. Jag slänger mig över henne och ger henne världens störta bamsekram. Sen börjar hon gap skratta och säger "Nej du Ingrid, jag och Jenni sa upp oss idag". Där stod jag och fick skämmas över min dumhet, jag skyller på tröttheten denna gången. Jobbet dom hade var tydligen tråkigare och mer krävande än dom trodde när dom först sökte men det är väl så med telefonförsäljning. Fråga mig, jag vet hur jobbigt det kan vara och peppa sig själv när man ständigt får ett "Jag är inte intresserad, Nej tack" eller får taskiga kommentarer bara för man gör sitt jobb. Nu är dom tillbaka på ruta ett och sitter ännu en gång och söker jobb, stackare! Man får vara glad att man har ett jobb man trivs med.

Hur som helst så har dom en delad budget och pengarna rullar väl inte in direkt och därmed känner jag ett ansvar som deras vän att hälpa till så gott det går, självklart inom rimliga gränser. Så idag har jag lagat mat till båda två, det blev en underbar wok med kyckling och ris. Gissa om det blev gott, faktiskt så lyckat att hälften av våningen också fick sin del. Så nu har jag gjort dagens goda gärning.

Nu sitter vi i köket och lyssnar på hög musik, skrattar och har kul. Det är så trevligt när nästan alla är samlade, man får den riktiga familjekänslan i sig igen. Den man så många gånger saknar här. Idag känner jag mig lyckligare än någonsin, allt känns bara bra.
Jag har ingen som helst aning om vad som händer ikväll, jag och Lisa pratade lite löst imorse om att ta en kvällpromenad. Det är dags att röra på sig nu, blir lätt att man bara sitter här och inte gör någon nytta annars. Jag ska tjata på Lisa tills hon säger ja. Kom just på att jag måste tvätta, är någon maskin ledig tro? Vi är ett helt hus med ca 60 boende som delar på två maskiner, vi hade tre från början men folk är ju så dumma och tvättar BHar utan tvättpåse, vilket resulterar i att byglarna fastnar i maskinen och den går sönder. Man skulle kunna dra slutsatsen att det beror på lathet också.
För ett tag sen, ca 2 månader sen så hade jag tvättat en maskin och var 10 min sen med att hämta den. Vad ser jag när jag kliver in i tvättstugan? Jo alla mina kläder ligger slängda på det smutsiga stengolvet, hallååå? Vad tänkte människan med där? Hur kan man bara kasta någons kläder på ett smutsigt golv? Han/hon hade åtminstone kunnat lägga det på tvättmaskinen, är det så jobbigt? Jag fick tvätta om allting en gång till. Ibland går det bara över gränsen.

Stay tuned!

There are more blog posts on this day (3)