Monday 16 June 2008 photo 1/1
|
Jag drömmer mig bort,
Drömmer mig bort till din famn igen..
Tanken på dig vill inte försvinna,
Allt jag vill är att få träffa dig, se dig in i dina ögon..
Och få höra,
höra den riktiga sanningen ..
Det är allt jag behöver just nu.
Höra din veriation och inte bara deras..
Att du är så jälva låångt bort ifrån mig,
Det svider så, jag vill ha dig hemma nu..
Att jag inte längre kan räkna ner dagarna tills vi ses nästa gång gör ont.. Nu vet du inte när du kommer hem längre och jag vill bara ha dig här nu!
Okej, det rör sig om max 2 veckor till men det gör ont,
Saknaden till dig är redan enorm..
speciellt nu,
Nu när alla snackar massa skit, nu när du inte kan finnas vid min sida och säga hur det faktist ligger till..
Det är nu alla tar chansen att förstöra,
Nu när du är borta och är helt försvarslös,
Nu när jag är som svagast..
Svagast när du inte är vid min sida.
Jag saknar dig och jag förstår inte hur folk kan vara så jälva känslokalla och hitta på sådana elaka rykten.. Speciellt när du är borta,
Att deras liv går ut på att förstöra och såra andra kan jag inte förstå, men lyckas, det gör dom tyvärr, de lyckas få mig ledsen de lycka få mig misstänksam, men en sak de inte kommer lyckas med.. det är att sära på oss två!
Om "rykterna" nu stämmer så vet jag inte vart jag kommer ta vägen.
men du är inte sådan, det kan bara inte vara sant.
Jag hoppas att allt du säger och sagt till mig kommer ifrån ditt hjärta, vill lita på dig och det gör jag men det svider så ändå.. för de små lögnerna som du faktist har sagt gör att jag tvivlar på dig vid detta tillfället, tvivlar på den personen ´som jag trodde att jag aldrig någonsin skulle behöva tvivla på,, det gör sjukt ont i hela mig.
Snart 4 helt jälva perfekta år..
Varför kommer detta plöttslig upp?
Varför är du så hemlighetsfull?
Dessa små saker gör att jag tvivlar trots att jag egentligen vet att du ALDRIG skulle såra mig så.. Det vi har är speciellt inget man bara kastar bort..
Det svider så,
Svider att inte veta sanningen, det säg att sanningen alltid kommer fram..
Frågan är om den verkligen gör det..?
Jag har alltid trott på det och det verkar även nu som att den faktist gör de eller så är allting bara skitsnack men då lär sanningen även komma fram på vem det faktist är som hittat på allt.
Snälla kom hem nu, klarar mig inte utan dig.
Det är nu jag är som svagast,
Det är nu jag behöver dig som mest.
Drömmer mig bort till din famn igen..
Tanken på dig vill inte försvinna,
Allt jag vill är att få träffa dig, se dig in i dina ögon..
Och få höra,
höra den riktiga sanningen ..
Det är allt jag behöver just nu.
Höra din veriation och inte bara deras..
Att du är så jälva låångt bort ifrån mig,
Det svider så, jag vill ha dig hemma nu..
Att jag inte längre kan räkna ner dagarna tills vi ses nästa gång gör ont.. Nu vet du inte när du kommer hem längre och jag vill bara ha dig här nu!
Okej, det rör sig om max 2 veckor till men det gör ont,
Saknaden till dig är redan enorm..
speciellt nu,
Nu när alla snackar massa skit, nu när du inte kan finnas vid min sida och säga hur det faktist ligger till..
Det är nu alla tar chansen att förstöra,
Nu när du är borta och är helt försvarslös,
Nu när jag är som svagast..
Svagast när du inte är vid min sida.
Jag saknar dig och jag förstår inte hur folk kan vara så jälva känslokalla och hitta på sådana elaka rykten.. Speciellt när du är borta,
Att deras liv går ut på att förstöra och såra andra kan jag inte förstå, men lyckas, det gör dom tyvärr, de lyckas få mig ledsen de lycka få mig misstänksam, men en sak de inte kommer lyckas med.. det är att sära på oss två!
Om "rykterna" nu stämmer så vet jag inte vart jag kommer ta vägen.
men du är inte sådan, det kan bara inte vara sant.
Jag hoppas att allt du säger och sagt till mig kommer ifrån ditt hjärta, vill lita på dig och det gör jag men det svider så ändå.. för de små lögnerna som du faktist har sagt gör att jag tvivlar på dig vid detta tillfället, tvivlar på den personen ´som jag trodde att jag aldrig någonsin skulle behöva tvivla på,, det gör sjukt ont i hela mig.
Snart 4 helt jälva perfekta år..
Varför kommer detta plöttslig upp?
Varför är du så hemlighetsfull?
Dessa små saker gör att jag tvivlar trots att jag egentligen vet att du ALDRIG skulle såra mig så.. Det vi har är speciellt inget man bara kastar bort..
Det svider så,
Svider att inte veta sanningen, det säg att sanningen alltid kommer fram..
Frågan är om den verkligen gör det..?
Jag har alltid trott på det och det verkar även nu som att den faktist gör de eller så är allting bara skitsnack men då lär sanningen även komma fram på vem det faktist är som hittat på allt.
Snälla kom hem nu, klarar mig inte utan dig.
Det är nu jag är som svagast,
Det är nu jag behöver dig som mest.
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/pia5/224022231/


Visa toppen
Show footer